Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 6 juni 2025
Första akten höll på att gå däruppe; det är tyst i källarsalen; det är för tidigt att äta och för sent att dricka toddy; en och annan ung man, blek om näsan, som kanske nu först lyckats anskaffa, vad han borde ha mitt på dagen, försöker i det längsta göra troligt att han äter kväll klockan sju.
Kan jag ej få karlen på fästning? väste patronen, medan han skyndade att skölja näsan i ett vattenfat. Nej, nej, min vän, hemgång är det väl icke, sade Spöqvist med en beklagande åtbörd, du måste nöja dig med trettio tu par spö. Men jag vill ha honom häktad... Aj, min näsa... Han får icke undkomma eller rymma.
Han gick bort till husgaveln men stannade obeslutsam. Känner ni inte att röken slår ned? Nu släppte Elsa hackan och satte näsan i vädret. Ja, nog luktar det alltid. Vådligt. Abraham kunde icke förstå, varför de pladdrade om röken. Han var ursinnig, grävde och kastade torvorna. Hela ena sidan av rabatten var redan uppgrävd, nu vände han sig om.
»Harkrank!» sade han föraktfullt. »Du skulle inte ingripa om jag så försökte kyssa Rosa mitt för näsan på dig. Du är ett fegt kräk. Hundsvott! Kom Rosa och dansa med mig. Bry dig inte om den vettskrämde stackaren.» Rosa bevärdigade inte Zackeus med en blick utan stack lugnt sin arm under Johns.
Abraham vände honom ryggen, grävde. Elsa hackade, hon höll sig tätt intill Abraham. Hon var rädd att grälet skulle utspinnas och sluta med slagsmål som häromdagen. Men det blev varken gräl eller slagsmål. Gusten satte näsan i vädret och söp in luften.
Tro han att du kan geta hundra, så kan du de, för då har han särskildt slag af lättgetade getter, kanske från Jerusalem; eller har han några märkvärdiga gethundar, som kan hålla ihop dom." "Tänk så fin och grann du ska bli Anna-Lisa. Tänk att du ska bli så grann!" Maglena drog schalen från näsan och bjöd till att vända sig och kunna ta Anna-Lisa i betraktande.
Men för att Bollan skulle sätta näsan i vädret. Sen kom Ludwig och sen kom Casimir. Då blev jag ännu mer altererad. Casimir kan inte fördraga att jag har Ludwig inne hos mig, när jag klär mig. Är det inte löjligt? Visst är det löjligt, sa tante Sara. Lyckligtvis stod ju dörren öppen, så att jag fick ut Ludwig. Men så kom dunderslaget.
Han upptäcktes ha varit rallebuse och bibelsjåare, bortkörd från tre platser, rymd en gång med bestämdhet, till tings för slagsmål enligt obestyrkt uppgift. Allt detta fick madam Flod i näsan, men lågan var tänd en gång, och med utsikten till änkeståndets upphörande tycktes gumman kvickna till, leva opp och få skinn på näsan, så hon tålde både vått och torrt.
Där mötte mig en dag på trottoaren en pojke som jag aldrig sett, varken förr eller senare. Han kom rakt fram till mig, stannade, såg mig i ansiktet och sade: Det är ju du som är en ängel! Därpå tog han mig i kragen med bägge händerna och gav mig en dansk skalle så att näsan sprang i blod och blev sned, vilket den varit allt sedan.
Snuset höll han mellan högra handens tumme och pekfinger, och över hans ansikte låg den verklige snusarens njutningsrika glädje. Det såg ut som om han tänkte: Här i handen har jag hela världens lycka, jag håller den fast, ingen kan röva den ifrån mig. Fast och hårt håller jag den, och när det faller mig in stoppar jag den rätt in i näsan! Och han gjorde det, då tiden var inne.
Dagens Ord
Andra Tittar