Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 21 oktober 2025


"Buss dom, buss tattarpacke, som kom", skrek han med gäll röst. Gråhunden skällde och morrade emot barnen med uppdragen nos och ilsket blänkande tänder. Månke vaknade och gaf till ett skrik. Gullspira flydde bakom Ante. Men Maglena gjorde som hon brukade, när hon ett förunderligt sätt förmådde lugna och tämja djur.

Pastor Nordström hade gått och lagt sig klockan åtta om aftonen och legat och läst Stiftstidningen, varefter han somnat in mycket tungt. Men vid elvatiden kände han sin gummas armbåge i sidan och hörde henne kalla. Erik! Erik! hörde han i sömnen. Vad nu , kan du inte vara lugn! morrade han halvvaken. Lugn! Tror du inte jag är lugn!

Pastor Nordström hade gått och lagt sig klockan åtta om aftonen och legat och läst Stiftstidningen, varefter han somnat in mycket tungt. Men vid elvatiden kände han sin gummas armbåge i sidan och hörde henne kalla. Erik! Erik! hörde han i sömnen. Vad nu , kan du inte vara lugn! morrade han halvvaken. Lugn! Tror du inte jag är lugn!

Hon satte sig ner marken, och bredde ut armarna mot hunden utan att bry sig om att han nafsade åt henne och slet lös en del af schalfransen. "Sussu sussu ! Int vill du oss någe ondt, vi, som är små och ensammen". Gråhunden tystnade, men morrade med ryggborsten höjd.

Kvällarna förut hade Ernst-Olof varit ensam i trädgården, men denna vackra afton fick han sällskap av doggen. Ernst-Olof hade flera gånger försökt ned ur trädet men Buck tillät det icke. Han var en envis hund. Ernst-Olof började med att kasta äpplen honom. Små hårda kart, som träffade Buck mitt i huvudet. Han tog emot dem, blinkade litet och morrade men satt kvar.

Herr Lundstedt steg upp vördnadsfullt och tackade den gamle herren, som puffade honom in i stora riddarsalen, där möblerna voro lika mycket för stora som de varit för små inne i kabinettet. Och under möblerna lågo hundar med hängande öron och morrade åt den inkomne. Men löjtnanten satte skolläraren i en stol som en enmanssäng och skänkte i en grön remmare, sade skål och fortsatte att tala.

Men ändå kom unge Blomgren och ville slå i honom att chefen önskade Dalströms närvaro i det allra heligaste. Dalström bevärdigade inte Blomgren med ett svar. Han endast morrade något ohörbart och fortsatte att addera i kassaboken. Men han blev allvarligt ond, när springpojken tio minuter senare stack in huvudet innanför dörren och vrålade: »Herr Dalström till chefen

Dagens Ord

syftat

Andra Tittar