United States or Tokelau ? Vote for the TOP Country of the Week !
Och kanongluggar har han låtit måla på det ruttna skrofvet och stuckit opp bogenbramstänger och hängt klutar på läsegelsspirorna. Kunde han ej hinna hem med mindre till hustrun, det tjocka sockerfastaget? Gud förläte honom!" "Hvem är det?" frågade hans båda bisittare på en gäng. "Märsen, den gamla narren, Märsen.
Den som själf kan göra en stor, ståtlig pappersdrake och på den måla en verkligt vild och grym drake med alla från sagan lånade drag, den gossen kan mycket mer. Nu är frågan den, om du kan själf förfärdiga dina verktyg för leken under solig sommar och frisk, svensk vinter.
"Nödår" betyder, att man är så godt som utan mat på de ställen, där barnskaran är stor och jordbiten, som man skall lefva af, liten. Det gör icke så mycket att den är liten, när sommaren kommer tidigt, och kornet, som man där uppe bakar det hvita vackra brödet af, mognar redan i juli, så att man kan få fara till kvarnen och mala mjöl af det.
Målaren, som kunde av knotiga ointressanta martallar måla ut stämningsfulla föremål belysta av en tänkande hjärnas fosforescerande ljus, började också att måla om tjänstepigan och förvandlade henne snart till en jämlike. De talade minst om själva huvudmotivet utan om allt annat, dock icke giftermål.
Hava mina steg vikit av ifrån vägen, har mitt hjärta följt efter mina ögon, eller låder vid min händer en fläck? Då må en annan äta var jag har sått, och vad jag har planterat må ryckas upp med roten. Har mitt hjärta låtit dåra sig av någon kvinna, så att jag har stått på lur vid min nästas dörr? Då må min hustru mala mjöl åt en annan, och främmande män må då famntaga henne.
Han vill lämna Sin konstnärsbana, har han bedt mig tro, Förr än han vill af någons gunst bero. Jag tror det ock; de voro inga tomma, Förflugna ord, hans ord. Nej, alltför väl Jag lärt mig känna ren hans stolta själ. Och nu, och nu så skall han komma Och såsom förr i Sverige måla mig. Skall han väl tycka, att hon liknar sig Och icke vissnat ren, hans blomma?
'Så jag målar, donna Bianca, Ty så roar mig att måla.
Därefter ropade hon: »Filistéerna äro över dig, Simson!» När han då vaknade upp ur sömnen, tänkte han: »Jag gör mig väl fri, nu såsom de förra gångerna, och skakar mig lös»; ty han visste icke att HERREN hade vikit ifrån honom. Men filistéerna grepo honom och stucko ut ögonen på honom. Därefter förde de honom ned till Gasa och bundo honom med kopparfjättrar, och han måste mala i fängelset.
Hörde hennes ord med saktmod: "Min furstinna", så hon sade, "med förundran Finner jag ert sätt att måla: Öde kojor, vilda, hungertärda hamnar Klär ni skönt i glans och färger, Och på denna ljusa, rena, ädla kvinna Skuggor, skuggor blott ni hopar."
Så är den första taflan färdig. Nu, Gå till den andra, måla där en park Med löf och skuggor omkring Minnas boning. I parken bilda henne, vid dess barm Låt barnet dricka ur sin näringskälla, Och där framföre teckna sen en man, Som ser med lutadt hufvud ned på gruppen.