Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 13 oktober 2025
Af himlens skyar kring dess topp, Af jordens spenar närd, Vid bergets fot, ur nattlig verld En källa springer opp. Hon späd ännu ej har ett namn, Och för sitt lopp ej ban, ej hamn.
I dödsjagadt lopp kom en ung kviga brytande sig ut ur skogen, emot gläntan. En slagbjörn var henne i spåren, en brun, lurfvig best, med de små ögonen, ondskefullt och hungrigt lystna, glimmande ut ur hufvudpälsen. I ett tag kastade Ante ner boken han skulle predika ur.
Därför såg också »Fiffen» på gammaltösen och riste på hufvudet och sa med oartig rättframhet: Du börjar allt se en smula vissen ut, du, Evangelina! Prschpmm! fräste tösen och blef eldröd i hela synen. Nånå! Det kan du ju inte hjälpa, sa gubben småleende. Gamla bli vi alla det är så världens lopp. Men vet du: det vore så godt att du gifte dig! Tack så mycket! När ingen vill ha mig!
De hörde honom sucka, de sågo tårar över hans fårade kinder neddroppa i de gråvita mustascherna... och Adolf, vars känsliga barnasjäl genomskakades vid denna syn, tryckte sitt ansikte mot Görans skuldra och gav fritt lopp åt sina tårar. Älskade vän! viskade Göran och slog sin arm omkring den lille kamratens hals.
En lopp djärfvare fram och slet mig i meckan, en annan Hotade blott och sparkade opp som en fåle, den tredje Slog sig på knäna och skrek i sin fröjd spetsfundiga speord, Medan den rörliga flocken alltmer förstärktes och stundligt Käckare blef att nalkas och fly.
Det låg ringaktning däri. Och hvad betydde väl hans uppförande gent emot henne under hela vinterns lopp? Ringaktning, själfförgudning! Han hade behandlat henne som ett barn och hon hade låtit det ske, därför att hon i början hade varit bländad af glansen kring hans namn. Nu kände hon honom, och nu visste hon, att hon själf var lika mycket värd som han.
Oförmögen att dölja min rättmätiga själviskhet ger jag fritt lopp åt mina känslor: Det är fasaväckande, och ändå känns det för mig som en lisa, när jag tänker på den fara jag undsluppit. Hans drivfjäder? Låt oss säga: den legitima hustruns svartsjuka mot den oäkta familjen och de omkostnader denna medförde. Kanhända till och med . . . Vad då?
Och när Johannes höll på att fullborda sitt lopp, sade han: 'Vad I menen mig vara, det är jag icke. Men se, efter mig kommer den vilkens skor jag icke är värdig att lösa av han fötter. Mina bröder, I som ären barn av Abrahams släkt, så ock I andra här, I som 'frukten Gud', till oss har ordet om denna frälsning blivit sänt.
Jag har nämligen blivit ateist under årens lopp, när jag märkt hur de okända makterna lämnat världen åt dess öde utan att giva ett livstecken ifrån sig. Någon att tacka! Det finnes ingen tillstädes, och min tvungna otacksamhet trycker mig som en börda! Svartsjukt mån om min upptäckt, tar jag inga mått och steg för att utsprida den.
Då förstod jag, att vi vunnit vår sak och jag lopp hem och hoppade upp på muren och berättade alltsammans för Judit. Men när mor återvände, satt jag i min kammare och såg mäkta bekymrad ut. Hon sa ingenting, men även hon såg bekymrad eller åtminstone fundersam ut. Bäst som vi sutto vid middagsbordet, kom mäklaren till oss och ropade: Gläd er, kära fru, och du unge vän!
Dagens Ord
Andra Tittar