Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 25 september 2025
Vid så lyckliga förebud vågade vår kund sätta sig opp på bädden, sträcka ut armarna och i all bekvämlighet gäspa bort sömnen. "Ändteligen", sade den gamle öfversten i en mild ton, då han såg sin medhjälpare så långt kommen, "god morgon, min kära Gåsevinge, stig opp nu och få er en kopp kaffe.
Handen började darra på vår lilla kund, då han hörde detta; och hur han än försökte bibehålla fattning, bröt en ström af tårar ut ur hans ögon. Åttan fick han knappt färdig, och ettan lät han läraren i Herrans namn ha i minnet; själf drog han hufvudet ned mellan axlarna och gick, såsom om han vandrat till den yttersta domen, med själen i sin hand, gerad upp till rektorn.
Jag får icke tag på den alla gånger, fast jag ofta gifvit den mat; och ändå hyllar den sig till ingen annan i hela staden så mycket som till mig." "Kom in och värm dig, gullgosse", sade Sanna och ledde vår lilla kund in i hushållskammaren. "Kunde du icke klösa pigan, som slog den, kunde du icke det, säg?"
»Men godtron är bedragen, Ty jag tänkt' ej om, När som jag först, betagen, I din vänskap kom, Att olikt stånd och tid, Trots id, Kund' ändra mångens tankar; dock tröstar jag derved: Du bröt, ej jag, vår ed.» En älskarinna, kanske den en annan gång besjungna Bellinde, saknar det poetiska grannlåtsnamnet, men episoden är desto påtagligare. Han hade förgått sig mot henne genom sin vanliga lösmunthet:
Ännu så händer det mången stund, Då vid kvällens trefliga härd Man träffar från kriget en gammal kund, Att man talar om Lotta Svärd. Hur trumpen kamraten förut man sett, Får strax han ett blidare drag, Och de grå mustascherna krusas lätt Af leende välbehag. Han minns, hur ofta från stridens ras, Från segerns blodade fält Han kommit tröttad och tömt sitt glas I Lottas bräckliga tält
Andra dagen när de promenerade uppför Birgerjarlsgatan knuffade Andrén honom i sidan och sade: »Pass opp! Här kommer utrikesministern. Han är kund hos mig!» Persson höll andan och stirrade.
Det syntes, om närmre hans skick man såg, Där han satt med geväret stödd, Att han följt med möda vårt skyndade tåg Och att rocken var genomblödd. På honom såg hon från stund till stund Så moderligt varmt och rent, Som om varje glas, hon räckte en kund, Just varit åt honom ment.
Och då slutligen en aktad manlig kund frågade oss, varför vi skaffat oss en så ohövlig flicka, som snäste honom och hotade honom med polisen, blevo vi helt förskräckta. Vi rådslogo, och på vår yngsta systers förslag beslöto vi att taga ännu ett steg i upplysande riktning.
Vår lilla kund, som smög sig försiktigt upp bakom rutan för att rekognoscera, såg, att den gamle hade framför sig sin bönebok och med andakt begrundade en bön däri, som börjades: "Uti Sveriges rikes bank". Att ett enda slag på farstugudörren skulle störa honom, fann den lilla observatorn lätt.
Vår gamla kund stod vid rodret och malade tobak mellan tänderna, som om hans mun varit en kvarn och stått i omedelbart förhållande till elementernas häftighet. Hans besättning postade hvardera vid sitt skot. Det var icke tid att sofva mer.
Dagens Ord
Andra Tittar