United States or Malta ? Vote for the TOP Country of the Week !
Den unga flickan stod framme vid dammen och lutade sig djupt ned över vattnet hennes smärta, eleganta figur avtecknade sig käckt och mjukt mot de ljusa träden på stranden. Den unge herrn höll skrattande fast hennes ena bakåtsträckta hand och försökte draga henne från vattnet.
Till en grå kostym skulle han inte ha en grå halsduk. Han hade inte något färgsinne. Varför var han så okonstnärlig? Och varför skulle han ha mössan på huvudet såsom han bar den, långt nere i pannan. Det ansågs visserligen fint i en bondhåla som den här, men i Stockholm hade gymnasisterna mössan käckt i nacken och med kullen tillbakadragen. Hon visade honom, hur den skulle sitta.
Huru skulle han ej fatta henne, mer lifligt än då, i sina armar, pressa henne intill sig, hårdt så att hon kände andan förgå, hårdt så att hon ej mer log och skrattade som nu, hårdt så att hennes blossande kinder bleknade, så att hennes svällande röda mun ej mer skämtade, utan ryckte af smärta, hårdt så att lifvet, som nu brusade så käckt inom henne, kunde fly!
Var stark, men var än mera vis Och vaka alla stunder; Den, som vardt orm i paradis, Han sparar inga funder; Där våld ej rår, Till list han går, Blir hal att se och höra, Ja, klär sig käckt I helgondräkt, Att så din själ förföra. Han skapar sig till fint förgift, Att så dig fälla neder, Han smyger sig i tal och skrift, I blickar, skick och seder. Haf ögat opp!
Sitt svar, sig själf, sin furste, allt förgäter han I häpen harm vid hennes syn Och skyndar fram och vill från hennes lockars prakt Den vilda kransen rycka bort. Då klappar käckt furst Dmitri sina händer hop Och brister öfverljudt i skratt: "Se, se, o broder, hvilken förespråkerska Den gamle går att söka nu!" Så talar han.
Vapen i hand Och käckt vår ovän nära! Dö för vårt land Är lefva för vår ära. Rastlöst fram från strid till strid, Ty nu är stunden vår och nu är skördens tid! Glesnade leder vittne bära Härligt om mod och bragder, om vårt lands försvar. Fram, fram, vårt ädla, trotsiga standar! Omkring dig än din trogna finska vakt du har.
Nu tyckte han redan, att de voro bekanta och uppgaf deltagandet, satte mössan på nacken, hoppade öfver stenen, som skilde dem åt, och ställde sig bredbent vid hennes sida. Hvad är det att gråta för! sade han käckt. Jag skulle vara glad, om alla mina magistrar vore döda. Jag har många, ser du, jag går på gymnasium! Är gymnasium i Tibble? Nej, då!
Och när turken nu till stället hunnit, Springer Radul fram att gripa honom, Fattar hästens tygel med sin ena, Turken med sin andra hand i brickan Och till marken rycker honom neder. Käckt till bistånd hans kamrater ila, Och de fånga lefvande Osmanen. Honom ber vid brodernamnet Osman: "Släpp mig, Radul Perovitsch, min broder, Skona lifvet, du i Gud min broder! Tag i lösen tusende dukater!
Dagens Ord
Andra Tittar