United States or Tajikistan ? Vote for the TOP Country of the Week !
Klockan halv tre var Stellan hemma hos Kalle. Ä du färdig nu? Dä ä väl inte så djävra bråttom. Kalle gick ut och blev länge borta. När han kom tillbaka, hade han ytterkavajen med sig och drog ur rockfickan fram en torklina. Stellan stirrade på honom: Va ska vi mä den å göra? Kalle bröt ut med en häftighet, som om han sökte försvara sig: Du menar väl inte ja ä en sån idiot så ja vill dö heller!
Hon var redan i tamburen, samlade ihop sina kläder i mörkret och började sätta dem på sig i feberaktig brådska. Hall kunde icke lugna henne: skrämseln hade fått makt med henne. Jag vill gå, upprepade hon, och hennes röst skälvde. Hon kunde icke få fram några andra ord än dessa. Hon var borta, och Hall stod ensam i rummet. Han såg på sin klocka: hon var icke mycket över halv åtta.
En halv timme därefter kom Förste Konsuln i galavagn och med ridande eskort. I
Jo, det kan du; lagen tillåter icke att pina någon till bekännelse, men om halv bevisning finnes, kan domaren »försöka med svårare fängelse». Det är tortyr det? Du har endast att svara, icke fråga. Nu frågar jag: hur uppstod ditt beslut? Det är svårt att nu säga, erinrade Ek sig fram, för det kom så efter hand.
När en halv timme gått, knuffade Norman på Rundqvist, som stod framlutad med handen för pannan, som om han mått illa, och med tummen pekade han åt Clara och Gusten på brandsprutan. Rundqvist vände sig varligt åt sidan, spärrade upp ögonen, som om han fått se den onde själv, skakade på huvet och log, som om han förstått.
Och när alla kamelerna hade druckit, tog mannen fram en näsring av guld, en halv sikel i vikt, och två armband av guld, tio siklar i vikt, och frågade: »Vems dotter är du? Säg mig det.
En kvart över ett syntes emellertid ännu ingen till. Klockan blev halv två och två. Ännu ingen. Wolfgang kände sig djupt besviken. Våt var han av regnet trots paraplyn ty det regnade icke måttligt och han skyndade in på närmaste kafé för att medelst ett glas glödgat vin bringa blodet i omlopp. Svek på svek. Nu var han förrådd från det hållet också. Nå, vad kunde han egentligen mera vänta?
Han gick en trappa upp, bultade så det gav eko genom trappgången, men utan att någon öppnade; gick en halv trappa till och stötte på vindsdörren. Tydligen voro alla innevånarne ute på begravningshögtidligheterna. Något nedslagen, ehuru icke alltför, gick herr Lundstedt ner på gården igen och sökte en sittplats.
Jag frågar: Varför skall just jorden, vår jord, bilda övergångsledet? Och det enda svar, jag kan få härpå, är, att det måste bero endast och allenast på, att vi, iakttagarne, just bebo denna jord. Merkurius, Venus och månen framvisa faser , alla likna månen halv och som skära, medan de yttre planeterna alltid visa sig endast fulla . Då uppstår denna tydliga skuggbildning av de höga bergstopparna.
Jag såg krupiärerna begå självmord; jag såg monsieur Blanc på knä för W., tiggande om nåd. Jag såg upp. Jag befann mig vid Cap S:t Martin. Det återstod mer än en halv mil. Och mina fötter voro ömma. Men det fanns intet val. Vidare! Jag gick och gick, kilometer efter kilometer. Till slut var jag så trött, att jag inte orkade mer. Jag befann mig just vid en spårvagnshållplats.
Dagens Ord
Andra Tittar