United States or Saint Kitts and Nevis ? Vote for the TOP Country of the Week !
Och den stare hvite höfdingen steg i land med många sina män och sönderhögg och uppbrände krigskanoterna, som lågo på stranden. Tongatabu, hafvets smycke är utan skydd, utan värn mot fienden. Ack, många, många år gå förbi innan Tongatabus värn hinner ersättas. Kanoterna voro icke få dagars arbete. Öns stolte höfding var som en slagen man, der han satt på mattan under ett träd.
Och Wainahée badade i insjöns våg, och hennes kind var frisk och hennes öga log och hennes hår pryddes af blommor, då hon gick emot höfdingen. Djupt ödmjukade sig Wainahée inför honom, nedsättande sig vid hans fot.
Att borttaga dem vore döden, men hvad mer! Wainahée må dö, men skall dock kanske lefva, till dess höfdingen hunnit läska sig af kokosnötens mjölk. Med darrande hand grep Wainahée en nöt, ännu drabbas hon icke af straffet, fastän hon brutit tabu. En hvass sten, en annan till klubba och nöten är öppnad.
Wainahée måste lefva; höfdingen skulle utan henne försmäkta. Wainahée säg åt höfdingen din oskuld! ack då han icke tror på Wainahée, skulle han väl då tro hennes ord ! Ändtligen hade Wainahée funnit en källa i nejden, hon sköljde af sig bloden och bar i ett kokosskal vatten till sin make. Vattnet svalkade den sanslöses tinning, drog hettan ur hans sår och febern brände mindre våldsam.
Nu syntes han vakna till fullt medvetande, och som en skugga skymtade hans unga maka undan. Men krigaren vill ej längre sofva, höfdingen vill ej längre hvila; upp stiger han häftigt, fastän hans steg ännu äro osäkra. Wainahée följer på afstånd hans spår. Snart finner han några af sina spridda krigare, deras mod vaknar åter, då de återfinna sin höfding.
Dock än en gång slår höfdingen hastigt upp sin blick; han varsnar Wainahée, innan hon hinner hasta undan, han störtar upp och stöter henne med ett slag af sin hand ifrån sig, så att hon sjunker ned blödande; men ej långt derifrån dignar han sjelf åter maktlös ned i vild feberyra. Wainahée, hvarföre skall du vakna än en gång, hvarföre låter du icke din blod förrinna, kan den stolta icke dö?
Wischtonnoh, den mäktige höfdingen, var hennes stolte brudgum. Hon var hans öga, hon var hans wigvams ljus; han var henne mer än öga och ljus, mer än lif och luft, och stolt som Lilameha nu bar då Oikameonna sin krans. Men se, sol skiftade med natt.
"Hvite fremling du sofver, men Wainahée är fri, hon måste icke vara slaf, ty hon är icke vattenöst, och hennes gud befaller henne icke att lyda". "Wainahée älskar icke Panu, höfdingen. Wainahée vill icke vara honom undergifven, se hon är fri". "Fria haf, fri som du är Wainahée, emottag henne i ditt sköte". Wainahée sjöng ej mera; men ännu sjunger hafvet sin dödssång öfver hennes graf i dess djup.
Dagens Ord
Andra Tittar