Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 4 september 2025
Gud straffe dig nu och framgent, om du döljer for mig något enda ord av det han talade till dig.» Då omtalade Samuel för honom alltsammans och dolde intet för honom. Och han sade: »Han är HERREN; han göre vad honom täckes.» Men Samuel växte upp, och HERREN var med honom och lät intet av allt vad han hade talat falla till jorden.
Sedan må du åklaga, och jag vill svara, eller ock skall jag tala, och du må gendriva mig. Huru är det alltså med mina missgärningar och synder? Låt mig få veta min överträdelse och synd. Varför döljer du ditt ansikte och aktar mig såsom din fiende? Vill du skrämma ett löv som drives av vinden, vill du förfölja ett borttorkat strå?
På ett slagbord bakom hämplingen sitter han nämligen med benen i kors och drar långa styng på ett rutigt bomullstyg, som döljer hela hans nedra kroppshalva och endast lämnar den övra delen synlig, fast den icke är mycket att se på; ty magen fattas och den lille mannen tyckes ha lyftat av sig bröstkorgen och satt den direkt på bordskivan, och på bröstet ligger huvudet utan märkbar hals.
När sippan sig döljer I fädernedalen Och bäcken besköljer Den grönskande alen, Då lyfta de vingen, Då komma de små; Väg visar dem ingen I villande blå; De hitta ändå.
Ja, vem vill väl skåda honom, om han döljer sitt ansikte, för ett folk eller för en enskild man, när han vill rycka makten ifrån gudlösa människor och hindra dem att bliva snaror för folket? Kan man väl säga till Gud: »Jag måste lida, jag som ändå intet har förbrutit. Visa mig du vad som går över mitt förstånd; om jag har gjort något orätt, vill jag då ej göra så mer.»
Jag gör så för att icke störa hennes glädje, och med ett lyckligt leende döljer hon den åter vid sitt bröst, i det hon säger: »Om du visste, hur lycklig jag känner mig, när jag är ute hos Sven, skulle du aldrig vara ledsen, att jag far så ofta. Jag blir lugn för flera dagar, bara jag får komma till honom.» Så går hon ut igen och lämnar mig ensam.
Men går jag mot öster, så är han icke där; går jag mot väster, så varsnar jag honom ej; har han något att skaffa i norr, jag skådar honom icke; döljer han sig i söder, jag ser honom ej heller där. Han vet ju vilken väg jag har vandrat; han har prövat mig, och jag har befunnits lik guld. Vid hans spår har min for hållit fast, hans väg har jag följt, utan att vika av.
Jag har alltid varit så Georg, och jag kommer nog alltid att vara det. Ibland, när jag tänker på, hur du är emot mig, talar om allt, icke döljer en vrå i ditt hjärta, då tycker jag, att jag bara är ett eko av dig, och jag är så fattig, att jag ingenting har att giva dig igen. Och när du sagt mig, att det icke är så, då har jag känt mig så lycklig, Georg, så lycklig och så rik.
Skulle jag inte kunna uppfatta att det är stort och vackert när du är just sådan som du enligt din natur måste vara hur mycket af det, som är det finaste och bästa i ett menniskosinne, der döljer sig under vildens obändiga smärta och vrede? Då vore jag inte värd att kallas din son. Men jag ser henne i ett annat ljus än du. Jag tillhör samma generation som hon de halfva känslornas generation.
Emanuel lägger märke till allt detta, och vid en frukost säger han i en ton som illa döljer mycken list och ondska: Jag tycker att du är så elak mot Astrid. Hon är en riktigt snäll flicka. Karl-Olof svarar inte. I det längsta vill han behärska sig. Emanuel går vidare: Jag tycker hon är dum som bryr sig om dig för resten spelade hon tennis med Tage i går. Då är det färdigt. Karl-Olof rusar upp.
Dagens Ord
Andra Tittar