Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 9 oktober 2025
Hans nära sextioåriga ansikte hade ännu det återsken av ungdom, som två klara, ständigt sökande och ständigt otillfredsställda ögon någon gång kunna sprida över en åldrande världsmans av vällevnad något kolorerade hy. Överste Vellingk satt vid värdinnans sida; konsuln hade fört fru Weber till bords. Tomas Weber hade fått Märta Brehm till sin högra granne. Han hade en violbukett på frackuppslaget.
Ja, Märta låg vaken och grät. Fru Brehm satte sig varsamt ned på sängkanten och började smeka hennes kind. Vad är det, Märta? Tala om varför du gråter! Du har varit så underlig på sista tiden. Tala om alltsammans! Märta snyftade icke längre. Hon låg stilla med ögonen vidöppna ut i luften. Det stod klart för henne, att det oundvikliga var nära. Och hon berättade allt.
Men fru Brehm mötte lugn hennes blick i mörkret. Hon är din mormor, sade hon enkelt och blitt. Tomas drev länge omkring, och då han gått sig trött, gick han upp på Anglais. Se, Gabriel, god afton Mortimer satt ensam i ett soffhörn med ett viskyglas och en tidning framför sig. Han makade åt sig, och Tomas slog sig ner.
Om han ändå kunde möta Märta Brehm... Naturligtvis måste också hon vara ute en sådan dag som denna, det var ju omöjligt att sitta inne. Vart skulle han gå för att träffa henne? Gatorna voro tomma, när icke hon gick fram över dem. Och så erinrade han sig med ens, att hon nu troligen hade någon ny vårdräkt, som han ännu icke sett. Han kanske redan hade mött henne och icke känt igen henne...
Han hade ett kort, ljust skägg och bar pincené. Han såg för övrigt mycket bra ut; hans växt var likväl något spolformig. Märta var icke hemma, icke heller fru Brehm. Tomas satt en stund i det lilla gammaldags förmaket, vars förnämsta möbel var ett mycket vackert gammalt spegelbord i empire, med vit marmorskiva, och pratade med fröken Berger, som han sedan sin barndom kallade tant Marie.
Fröken Arvidson betraktade honom intresserad med sina allvarliga, mörka ögon, som tycktes speja efter det äkta i allt. Det var något visst manligt över baron Grothusen; något manligt och vederhäftigt. Och hon såg av den aktningsfulla förbindlighet, varmed överste Vellingk drack med honom, att han var högt värderad av sina förmän. Professor Weber hade fru Brehm.
John var nio år och trodde icke längre på någonting övernaturligt. Var har du varit? frågade fru Brehm. Du ser trött ut. Jag gick bara ett slag nedåt Drottninggatan för att få litet frisk luft. Jag har ju suttit inne hela dagen... Hon tog en bok och satte sig i det andra soffhörnet, och timmarna gingo. Sedan man ätit och barnen kommit i säng, sade Märta god natt och gick in till sig.
Märta hade nyss frågat honom, om han hade haft roligt på sin kamratfest. Det var avskyvärt tråkigt, förklarade Tomas trovärdigt. Jag längtade därifrån hela tiden... Märta knep ihop ögonen som hon brukade och smålog oskyldigt maliciöst, som om hon icke trodde honom mer än jämnt. Märta Brehm var aderton år.
Gång efter annan hörde hon Märta vända sig i sin säng. Alltså låg hon fortfarande vaken. Fru Brehm gick in till henne, satte sig hos henne och strök hennes hår. Märta lilla Märta Och slutligen böjde hon sig ned och viskade lågt: Säg, Märta vet du vem tant Marie är? Märta stirrade på modern med stora, förskrämda ögon. Vad var detta, vad skulle nu komma?
Dagens Ord
Andra Tittar