Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 19 september 2025
Pastorn steg ner i en eka, åtföljd av Gusten; gick ut i akterstäven, tog upp sin bok, satte sin näsduk mellan vänstra handens fingrar och blottade sitt huvud, under det alla karlarne på stranden ströko av mössorna. Ska vi ta 452, Jag går mot döden, kan ni den utantill? frågade pastorn. Jaa! svarades från stranden.
Det var Märta han älskade, och likväl föreföll det honom som om han hade gått miste om något väsentligt av livets lycka, om han aldrig finge se dessa armar blottade och vita sträckas emot honom från någon mörk vrå av ett rum med fällda gardiner. Han vred sig oroligt på soffan. Är du inte trött, skall vi betala? Ja, det är sent. De bröto upp, Tomas gick förut.
HERREN är rättfärdig därinne, han gör intet orätt. var morgon låter han sin rätt gå fram i ljuset, den utebliver aldrig; men de orättfärdiga veta icke av någon skam. Jag utrotade folkslag, deras murtorn blevo förstörda, deras gator gjorde jag öde, så att ingen mer gick där fram; deras städer blevo förhärjade, så att de lågo tomma på människor, blottade på invånare.
Och hon sände bud till dem i Kaldeen; och Babels söner kommo till henne och lågo hos henne i älskog och orenade henne genom sin otukt. Först sedan hon hade blivit orenad av dem, vände sig hennes själ ifrån dem. Men när hon så öppet bedrev sin otukt och blottade sin blygd, då vände sig min själ ifrån henne, likasom den hade vänt sig ifrån hennes syster.
Den slöts ej förr, än solen i väster sjönk, Då föll af bjarmerskaran den siste, Och seger ägde Fjalar, men mörk han stod Med blottade stålet än i sin hand. 'Än får mitt svärd ej hvila', så hördes nu Den gamles djupa, darrande stämma, 'Halft är mitt verk, af fiender ser jag här Den djärfvaste stå okufvad ännu.
Under sin vånda han lossar sin dräkt och låter den falla, slår sitt blottade bröst med händer vita som marmor. Rodnande matt hans skakade barm då höjer sin livfärg, liknande trädets frukt, som delvis rodnar och delvis skiftar i glänsande vitt, eller liknande druvan, som bidar mognadens tid och stänkes alltmer av skimrande purpur.
Singoalla, fortfor Erland, jag vill dricka av ditt blod; vill du dricka av mitt? Ja, hellre än av öknens källa, svarade Singoalla. Erland blottade sin vänstra arm, ty den vänstra armen är närmast hjärtat; men då han upptog sin jaktkniv för att tillfoga sig ett sår, bad Singoalla, att hon skulle få göra det. Därtill samtyckte Erland.
Pastorn steg ner i en eka, åtföljd av Gusten; gick ut i akterstäven, tog upp sin bok, satte sin näsduk mellan vänstra handens fingrar och blottade sitt huvud, under det alla karlarne på stranden ströko av mössorna. Ska vi ta 452, Jag går mot döden, kan ni den utantill? frågade pastorn. Jaa! svarades från stranden.
Och han lät ett avstånd av tre dagsresor vara mellan sig och Jakob. Och Jakob fick Labans övriga hjord att vakta. Men Jakob tog sig friska käppar av poppel, mandelträd och lönn och skalade på dem vita ränder, i det han blottade det vita på käpparna.
Med palmer och med segerkronor vinkad upp Af himlens skaror, full af längtan, brudligt säll, Hon böjde knä och blottade sin hvita hals, Och lätt, liksom en blommas, hennes hufvud föll. Så blef i blod fullkomnad nu försonarns brud; Blod helgar, endast blod beseglar kärleken. Fast blind af ålderdom, for Beda fort Att lifvets evangelium förkunna.
Dagens Ord
Andra Tittar