Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 11 september 2025
Äfven Montgomery är i sitt omdöme mildare och använder ordet förräderi blott i en not. Själf medveten om sin skärpa, har Runeberg i bref till Montgomery som förklaring hänvisat på sin kärlek för armén, som han velat fritaga från ansvaret för missödena under kriget.
Då kom han närmare och höjde armen med ett grymt leende. Du ursäktar väl att jag slår sönder dig, sade han, det är min lilla gudstjänst, min vän Nu var han borta där stod Davids far hans hjärna klarnade, en bölja av tacksamhet sköljde sval och befriande inuti Davids heta kropp.
Han såg ett ögonblick dit ner, men så vände han sig sakta om och fäste ögonen på sin mor. Hon stod orörlig som en staty, med armen upplyft för att hålla draperiet till sidan, och stirrade ut öfver staden. Han tyckte sig aldrig ha sett något så allvarligt som detta ansigte, hvars konturer kommo fram med en egendomlig skärpa i ljusskenet inifrån rummet.
Till armén från vilda skogen Kom han, styf till skick och later, Sina tappra fäder trogen, Allt från hedenhös soldater, Svarte kort och talte föga, Log med skalken i sitt öga Högst tre ord, sen stum som siken, Men på hufvet slog han spiken. Liksom han, så hela raden Af hans släkt gått fram i världen, Blödt och dött i lägsta graden, Hållit truten, talt med svärden.
Den stod vid Nybroviken och föreställde en kvinna med ett litet barn på armen. Omkring det hela var rest ett plank och en afton stod jag utanför det planket. Det var en stjärnklar kväll, ungdomen åkte skridsko på Nybroviken och slädarna ack, slädarna! kilade utåt Djurgården. Källaren Flaggens fönster lyste jag tog en snöboll, kramade den hård och fast och kastade den över planket till snögruppen.
Det var som en dimma i spegeln. Kanske dam. Hon torkade med ärmen. Nej, det gick inte bort. Hon andades på glaset. Det hjelpte icke. Hon såg och såg. Ah! det var någonting rödt hon såg... Hon hade glömt sminka sig. Så sprang hon till bordslådan. Hennes sminkburkar voro borta. Der, der, på ett af de andra borden lågo burkar och askar i massa.
Hans sinne uppbrusade, såsom det från hans ungdom aldrig gjort, ty hans övertygelse om fostersonens redlighet var lika starkt rotad som hans tro på bibeln, och att angripa Svens heder var att angripa hans egen. Han fattade den stortalige länsmannen hastigt i armen och sköt honom tämligen omilt ut genom dörren, som genast tillstängdes mitt för den snopne kronobetjäntens näsa.
Villkoren? frågade han. Om jag får be! Villkoren? Länsman sade: Ja, vi tänker ju på mamsellens bästa, Luther och jag. Det gagnar henne inte, att greven blir sakförd. Men det gagnar henne att pratet tystas genom lagligt giftermål. Greven sprang upp och gick hastigt bort till kammardörren. Där stod gästgivarn och sträckte ut armen. Greven studsade. Är jag bevakad? frågade han.
Kommen var han, den saknade, aningen såg hon besannad: Hög, med en krigares skick, fast bärande sårad den vänstra Armen i band, satt där vid sin makas sida kaptenen. Återseendets skakande fröjd var mildrad, och tystnad Rådde i salen, tystnaden lik i templet, då orgeln Brusat till slut och stilla till bön hvart sinne sig samlar.
Sent hade han kommit till makten, och han ville icke lämna den ifrån sig i brådrasket. Icke ens till Abraham. Men Jublet, som behövde ett stöd, tog sin unge vän under armen, hasade framåt i sina galoscher och talade: Egentligen är du min son lika mycket som den där lilla tokens.
Dagens Ord
Andra Tittar