Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 25 juli 2025
Om aspiranterna till de goda friplatserna i det af doktorn så kallade gallerhotellet finge veta att det gällde deras eget lif, då de vilja taga andras, så skulle de betacka sig.» »Hvad ni är för en cynisk människa!» utropade frun. »Men det finnes en liten smula sanning däri.
Till hennes skarpast markerade satiriska sånger höra t.ex. följande: Det högt förnäma äkta paret, Toaletten, Porträtterna, Kontrasten , där en vissnande ålderdoms och en andryg skröplighets fåfänga målas, Ålderdomströsten , en aga för den moderliga klemigheten, och Hans Nåds morgonsömn , en framställning af det slags praktlif, som har för sin glans att tacka andras obetalda svett och mödor.
För vårt land kräfves först och sist »*produktivt arbete, arbete som skapar värden, samt sparsamhet, som bevarar och ej förslösar dessa*... Vårt land är ingalunda fattigt, men vi äro i allmänhet alldeles för lata... Hvar och en har rätt att lefva, men af sitt eget arbete, icke af andras...
De rände på, man efter man, men åt enhvar, som kom, Gafs höger-om och vänster-om, så att han damp tvärtom. Att störta denna jätte ned var mer, än arm förmått, Och ständigt var hans närmsta man hans skygd mot andras skott; Dock djärfvare blef fienden, ju mer hans hopp bedrogs; Då syntes Sandels med sin flock och såg, hur Dufva slogs. "Bra, bra", han ropte, "bra, håll ut, min käcka gosse du.
Peltonen uppfattade genast situationen. Det der hade han sett så många gånger förut, det kunde numera icke ändras. Est-Lasse var hustrun kär, sådana der svarta, långa karlar med ögon som kol och stora glupande läppar äro alltid qvinfolk i smaken. Och så var han spelman och kunde visor, det är talangen som gör sådana herrar oemotståndliga.
Hvarföre synes mig den ena så ful och den andra så vacker, då den enas mening likväl är så lik den andras? Hvad säga de? Den ena säger: "du är fattig, det är min skyldighet att hjelpa dig. Jag ger med glädje hvad jag kan gifva dig, fast det är ringa. Jag skall arbeta för dig, för att förtjena åt dig mera.
Jul och sommar, då sönerna voro hemma, gick han klädd som folk och satt till bords med sin hustru. Hans hustru var det besynnerligaste fruntimmer, som i mannaminne funnits där på trakten. Hon hade ingen skam i sig. Men hennes synder lades på mannen. Och då han vandrade ut i skogen, var han icke olik syndabocken, som själv oskyldig bar andras skuld mellan hornen.
Kristendomens sjelfförnekelsemoral med pelarhelgonsidealet i luften kallar de tankar onda, som gå ut på sjelfbevarelse, men detta är osundt, ty individens första, heligaste pligt är att skydda sitt sjelf, så vidt möjligt utan att skada andras. Men hela hans uppfostran var ju enligt tidens låga föreställningssätt inrättad med fästadt afseende på himlen och helvetet.
Än var det den ena, som kom av sig, än var det den andra, som blev efter. Slutligen förlorade de alldeles tråden och stodo bara och storskrattade. Det klang vida omkring i den ödsliga natten. Då försökte de skickligaste att leda de andras sång, och så måste de på nytt taga om alltihop från början igen: Säg, säg, vem ger mig fingerguld?
Det aristokratiska skicket består ej i lyckad salongdressyr, utan däruti, att karaktärens inre ädelhet och det fulla uppskattandet av eget och andras människovärde okonstlat och av sig själv framlyser i den yttre människan, hennes ord, åthävor och hållning.
Dagens Ord
Andra Tittar