Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 5 oktober 2025
»Åjo», sade ingenjören. »Nog kan man alltid skilja på rätt och orätt, det där har varje människa medfött inom sig. Jag för min del behöver aldrig ta miste på de två sakerna.» »Då gratulerar jag bror», sade advokaten. »Fast bror i så fall knappast hör till de människor, som ge mig mitt levebröd.
När jag år 1935 drog mig tillbaka från affärerna, var, så besynnerligt det än kan låta, planeten Mars den direkta orsaken till detta mitt beslut. Gubben har alltid varit konstig, tänkte nevön. Han måtte ha varit rubbad, filosoferade Cramer i tysthet. Advokaten fortsatte: I januari 1935 gick det genom världspressen ett uppseendeväckande meddelande: På Mars' yta hade tydliga signaler iakttagits.
Advokaten gjorde åter ett uppehåll, denna gång för att vända ett blad. Wolfgang hade blivit alldeles blek av spänning. Detta började att se otrevligt ut. Tillfaller den, som inom loppet av två år efter min död odisputabelt löser marsgåtan Det förekommer ibland, att till och med en löjtnant svimmar. Det inträffade i detta ögonblick med löjtnant Wolfgang Schnitler.
Hans Hinz satt vid en ganska riklig och smaklig frukost och befann sig i det yppersta lynne. God morgon, husbond! ropade han åt herr Schüler och grinade själv åt sin skämtsamma hälsning. Mellan honom och herr Schüler rådde ganska stor förtrolighet och då de voro på tu man hand brukade advokaten dua sin klient.
Han föll huvudstupa framåt på golvet. De bägge andra sprungo förskräckta upp. Ett slaganfall, utbrast advokaten. De lyfte med förenade ansträngningar upp Wolfgang på en soffa och stänkte vatten i hans ansikte. Inom kort kvicknade han till, och snart visade en rad kraftiga kötteder, att han var helt och hållet åter sig själv.
Sju aftnar å rad hade dessa observerats, icke blott från ett, utan från minst tjugo jordiska observatorier. Jag bringar här avskrift av en av dessa tidningsartiklar. Hoppa över tidningsurklippet, bad Wolfgang. Det låter sig ej göra, herr löjtnant. Testamentet måste ord för ord uppläsas, svarade advokaten. Wolfgang pustade. Signaler från Mars , fortsatte föreläsaren, Är den bebodd?
Det där testamentet är naturligtvis bara en formalitet. Men jag måste ju anständigtvis vara närvarande, när det uppläses. Gärna det, svarade vännen och klockan ett sutto de bägge hos advokaten, som med högtidlig min bröt testamentets sigill. Innehållet var ej precis så enkelt, som löjtnanten hade tagit för givet. Testamentet.
Man kräver också att vi barn skola hålla oss till sanningen samtidigt som en advokat och författare skriver i tidningarna och berättar att det finnes absolut ingenting i lagen, som förbjuder en anklagad att ljuga hur mycket som helst. Det är honom tillåtet. Frågan är bara om advokaten bör hjälpa honom eller ej!
Vi går till advokaten och hör efter, om vi inte kan få ett förskott på arvet, och se’n skall det sablar i mej ätas frukost, skall du få se.» »Du Wiberg», sade Jönsson dröjande. »Jag har tänkt på en sak, du.» »Vad då?» frågade Wiberg intresserad. »Vet du någon, som vi kan vigga av?» »Nej», svarade Jönsson. »Men jag har tänkt på det.
Advokaten ögnade litet igenom papperet, innan han började föreläsningen. Hm, harklade han sig, det här ser tämligen lärt ut. Wolfgang spetsade öronen vad kunde meningen vara. Lärt? undrade han. Ja. På vad sätt? Var god hör på. Nu börjar jag. Juristen, en av den gamla typen, satte sina glasögon tillrätta. Planeten Mars, läste advokaten. Planeten Mars, utbrast Wolfgang, i det han sprang upp.
Dagens Ord
Andra Tittar