United States or Saint Pierre and Miquelon ? Vote for the TOP Country of the Week !
Advokaten ögnade litet igenom papperet, innan han började föreläsningen. Hm, harklade han sig, det här ser tämligen lärt ut. Wolfgang spetsade öronen vad kunde meningen vara. Lärt? undrade han. Ja. På vad sätt? Var god hör på. Nu börjar jag. Juristen, en av den gamla typen, satte sina glasögon tillrätta. Planeten Mars, läste advokaten. Planeten Mars, utbrast Wolfgang, i det han sprang upp.
Wolfgang var alldeles vild av förargelse, men juristen sökte lugna honom med dessa ord: Men låt oss dock läsa testamentet till slut. Kanske finnas »förmildrande omständigheter». Det kan ej finnas sådana. Möjligen dock. Nåja, låtom oss fortsätta. Cramer var, liksom löjtnant Schnitler, mycket upprörd.
Men vi finna denna benägenhet, ehuru i mindre grad, i alla yrken och sysselsättningar, hos politikern, juristen och, med förlof sagdt, ibland äfven hos prästen; mindre hos läkaren, tror jag, antagligen därför att han i sitt yrke ständigt står ansikte mot ansikte med lifvets sorg och allvar. Han ser, bättre än någon annan, huru allt är fåfänglighet, förgänglighet.
Var vänlig att fortsätta, fast inte är det vidare intressant. Eller vad tycker du, Cramer? Ne e e ej, gäspade vännen. Juristen läste ånyo: Jag kan ej beskriva, huru detta intresserade mig och hur det satte min fantasi i rörelse. Jag beslöt mig för att ägna mina återstående dagar åt studiet av Mars.
Jag antager det, svarade juristen och tillade, i det han undersökte underskriftens vidimering: Ja visst, här attestera två av våra första läkare, att er farbror, vid dokumentets underskrivande var vid sina sinnens fulla bruk. Gott. Och vilken datum? Den 18 maj 1948. För hela två år sedan? Ja, som ni ser. Och det finnes intet senare? Nej. Gott.