Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 4 september 2025


Men ovädret gick ej förbi, utan det hällregnade, och åskan gick allt värre, och fröken Melicerta var fin och skrek och gömde hufvudet i sina vackra händer för hvar skräll, och gret och låg matt tältsängen med händerna lagda vackraste sätt.

Hon var där i hålet och måste vara där, tills hon dog av svält. Jag kunde inte göra något för henne. Hela min vackra morgon var förstörd för den där lilla lövgrodans skull. Till slut måste jag hem, och jag var mycket ledsen och hela dagen tänkte jag bara grodan. Hon satt där i hålet och kunde inte komma upp.

Ty med detsamma rann det henne i hågen att herrarna icke under den senaste tiden skockat sig uteslutande omkring henne. Där hade uppträdt några flicksnärtor, hvilka sades se bra ut, men hvilka i hennes tycke voro rakt ingenting. Endast outvecklade, halfvuxna backfischar, utan hållning och sätt. Och dem ansåg man värkligen för vackra! Det var en obegriplig smak.

Fastän hon med stolthet nämnde sig moder till två gossar, var Elsa dock ännu ung, och när hon vid sin mans arm promenerade nedåt Strandvägen, voro hennes steg spänstiga, och hon smög sig intill mig, medan hon gick, med en rörelse som visade, att, om något tyngde detta vackra huvud, icke var det åren.

Elis Eberhard Roth, som äger en oskriven men tillförlitlig förteckning över alla tiders vackra skänkmamseller, har kallat henne "en riktig Guds sockerängel med själva fan i ögonen". Man måste sätta tro till denna en läkares och kännares beskrivning men samlivet med Sörman, den ständiga oron och den tragiska upplösningen av ett måhända olyckligt äktenskap hade icke lämnat mycket kvar av Guds sockerängel.

Spänna ifrån, leda hem hästen och komma igen. Men att leda en påselad vagnshäst Drottninggatan och i gymnasistmössa; kanske möta pojkarne vid Observatorium, som afundades hans mössa, eller ännu värre, de vackra flickorna Norrtullsgatan, som logo vänligt mot honom. Nej, hellre hvad som helst.

"Jag kunde väl ock förtälja om många ljus och vackra gåfvor", sade han, "men jag har icke fått lyssna till någon julsång. Icke heller var ängeln där. Jag såg honom en gång titta in genom fönstret, men han höjde genast vingen och sväfvade därifrån.

Varför lät jag dig aldrig dricka ur Månegarm? Varför satte jag hornet hos den döde och otörstige? Vi skola riva upp högen, Ingevald. Vi skola plundra Jorgrimme i hans gravkammare och taga från honom hans klenod. Ser du, alla människor ha önskningar, men de ligga som små vackra barn i sina hängvaggor och småle utan att veta, vad de vilja.

"Ja", sade en annan qvinna, "man börjar drifva den satsen, att alla äro lika berättigade efter alla ega lika förmåga, att skaparn aldrig slösar, aldrig ens bortkastar vackra färger en fjäder i fogelns vinge, der den skymmes af en annan fjäder; hur skulle han slösat i stort, säger man, att han skulle meddelat andens gåfvor, för att de icke skulle odlas".

Jag håga henne och lillgråstugan våran, och jag vill hällre vara där än alla andra ställen bara jag hade'na själf och Gullspira där. Med denna i afskedsstunden ömma och grannlaga försäkran, vände Månke för att med Gullspira ta vägen tillbaka mot sågverket och den vackra lilla gården.

Dagens Ord

dervidlag

Andra Tittar