Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 26 maj 2025
Till en början förtalte han de troende, att Julianus' död hade blivit honom, Petros, uppenbarad natten innan den timade, och detta av samma ängel, vars eldlågande spjut hade kastat avfällingen till jorden. Då hade Julianus fört handen till sitt sår och kastat av sitt blod mot himmelen, sägande med dyster harm: Galilé, du har övervunnit mig!
Men jag har hört en annan sann och bra historia om två tvillingar, som älskade samma flicka. Av den kan man lära sig ännu mera Förskona oss! ropade damerna Willman. Den ha vi hört och den är förfärlig! Ludwig försvarade sig, sägande: Det är i och för sig en lärorik och oskyldig historia fast jag nödgats peppra den för att motsvara er smak.
Till slut, sedan jag tagit tysthetslöfte av henne, sade jag, att hon skulle taga ögat av en vessla, hjärtat av en örn, framtassen av en björn och tungan av en tre och tre kvarts år gammal vit orm, insy dessa lemmar i skinnet av en ödla samt nedgräva alltsammans en torsdagskväll under ladugårdströskeln, sägande hokus pokus filiokus.
En tjänsteflicka med mycket allvarligt, nästan lantligt utseende kom och öppnade, sägande att “doktorn inte mådde riktigt bra“. Han trängde sig ivrigt förbi henne. Hartman kom honom till mötes, blek men ofantligt glatt överraskad. Som vanligt var han bedövad av några gifter. Lugnet i hans smala ansikte verkade nästan lik, han gjorde snabba, krampaktiga rörelser.
Men vid insjöns strand låg en rödmålad stuga, och på den pekade Sven, sägande: Där bor far. Snart voro de framme. Stugan hade ett vänligt och inbjudande utseende, där den låg, på tre sidor omgiven av en liten trädgårdstäppa och beskuggad av gamla knotiga, men väl ansade äppelträd.
Äfven det bifall, hon rönt, lifvade och gladde henne; men högt slog hennes hjerta af fröjd, då vid hemkomsten fadren slöt henne i sina armar, sägande: "Min Rosa, haf tack; du har i dag gjort din far den största glädje, han haft på många år". Snart kommo bjudningar från många håll. Nu var Rosas längtan, att få vara med, stor, men hvarje gång hade hennes far något hinder derföre.
Icke underligt, att "alla blefvo bestörta och prisade Gud, sägande: Sådant sågo vi aldrig!" Månne Herren äfven hos oss kan finna en sådan tro, att han, såsom det är hans hjärtas lust, i denna stund kan få hjälpa, bota och förlåta äfven oss? Fr. En saga. Lämplig att läsa vid ett nyår och hela året. Af Einar Gauffin . Det var en gång en man, som drefs af kärlek till människorna.
Dessa voro emellertid i den sena aftonstunden samlade inom slutna dörrar. Till en början ville de icke tro vittnesbördet från dessa två, men till sist försvann allt tvifvel: ty just under det de talade härom, stod Jesus midt ibland dem, sägande: Frid vare eder! Lika verkligt som då är Jesus ännu hos oss.
Stapelkonungen intog sin tron vid luckan, och ett utbrott af löje, som mera liknade sågande än skratt, beledsagade hans första blick mot hafvet. "Ett större fartyg", sade han, i det han sökte antaga herr Flygermans ton, "hvita segel ja, ja, så länge solen skiner på de gråa bräderna, jo; det värsta är att fartyget där står på grund, bror Flygerman, så att det icke slipper ur en fläck."
Varav skulle du veta det? frågade Eufemios med en varsam men likväl mycket sägande blick på mannen. Tala fritt ut, viskade den ene främlingen till den andre; det har ingen fara. Man har icke misstagit sig på honom. Jag vet det genom patriarken Eudoxos i nya Roma, svarade den tillfrågade. Du? Jag kommer ifrån honom.
Dagens Ord
Andra Tittar