Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 5 oktober 2025


Och sprang kung Valdemar den unge ned ur tornet och lyfte dig ur sadeln... högt över alla småtärnorna, som strödde rosenblad... här... högt, högt! Han lyfte upp henne och höll henne en stund sträckta armar, men guldtaggarna hennes gördel stucko honom i händerna, att han försiktigt måste släppa henne igen. Nåväl, detta är nu lek, bara lek, sade han slutligen.

Hundarne skällde, signalhornen smattrade och skott smällde. Det gick över som orkan, och allt var förbi en timme, slutligen båtarne stucko fram om vasskanten igen och den första visade sig lastad med en väldig älgtjur med lövruskor i hornen!

blev han bjuden "något" och stannade timme efter timme. Till sist måste faster Mimmi kasta över sig den rundskurna kappan och ut och leta. Ingen visste, var prosten fanns. Hon måste ur hus och i hus, knacka dörrarna och fråga: Förlåt, är prosten här? Gatpojkarna stucko sina huvuden in i källargluggar och tittade under rännstensbroarna och ropade: Förlåt, är prosten här?

Trälarna stucko in huvudet och ruskade honom, och över honom hängde de en mistel, som de letat rätt högt uppe i en ek. Men den kan nog inte bota dig längre, sade de. Det var det vi anade, att du skulle helsot. En klar solskensdag skulle storplogen sättas i åkern. Ingen annan än husbonden fick hålla styret, och för första gången beslöt han att en kort stund skilja sig från gossen.

Som han skulle till Norra Kyrkogatan och såg kyrkans sträckning hur altaret låg där det var öster, tog han korn byggningen och gick över kyrkogården, tills han krokat om tornet och sett den port, som måste leda ut åt norr, och där låg en gata sluttande ner för en backe och i fjärran avstängd av en massa gröna träd, som stucko upp över ett plank.

Med synbar förvåning såg denne deras hvita händer och ansikten, som stucko bjärt af mot de omkringståendes. Ja, han vecklade till och med upp Edesius' tunika för att äfven underkasta hans armar en pröfning. Man behandlade gossarne såsom hundvalpar och kattungar, med hvilka man just icke gör stora omständigheter.

Det flyende valdemarsfolket högg sig fram genom marskogen och spred sig över de vida myrarna med sönderslitna kläder och ansikten. Enstaka låga klippor stucko upp som holmar. Där växte skvattram och stjärnstarr, och de försåtliga svarta kärrvattnen med sina dubbla bottnar voro täckta av snärjande näckrosor. Det var lika omöjligt att vada som att simma.

Han ginade över ett kärr, där han höll att trampa morkullorna, skrämde upp en älgkalv, såg grävlingen ut aftonpromenaden, allt under det han åts av myggen, som dansade i solnedgången runt om pors och odon. Tuvorna stucko ur det svarta vattnet som små barngravar och gungade när han hoppade dem, för att snappa ett hjortron.

Patron, som är lagkarl, visste nog hur han gjorde det, han. Han tog ett par konstaplar ut, och doktorn med. De sågo liket och bössan, vände och svängde, stucko med fingrarne öfverallt, mätte och skrefvo opp, ... och hur det var, blef det bestäldt att Carlson dödat sig sjelf med sin egen bössa af våda, när han gått full i skogen... Misstanken togs ifrån mig något litet, men inte alldeles.

Kerstin drog av honom kläderna, piskade dem utanför fönstret och hängde dem sedan ett streck till vädring. Till slut kunde han berätta. Han bad Kerstin upp till Ida och be henne inte sladdra. Själv satt han insvept i en filt vid fönstret och såg ned Lillegård. Efter en stund kommo rabulisterna tillbaka. De stucko fram huvudena innanför porten, sakta och försiktigt.

Dagens Ord

syftat

Andra Tittar