Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 17 juli 2025
Så log hon blott, så sorgset och trofast; och medan hon såg honom in i det upprörda ansiktet, hvars uttryck väntade hennes ja, började hon stryka med alla sina fingrar genom hans hår, om och om igen, genom det tjocka håret ned öfver nacken som hon alltid brukade, när hon ville göra honom lugn och stilla. Och uttrycket blef vekt. Du vill icke? Hon svarade icke.
Våra flickor skulle sysselsättas hela dagen med bön! Då ginge det rakt uppåt väggarne. Och med sång! De få sjunga sina visor en half timme efter aftongröten, och det är nog. Pastorn böjde sorgset sitt hufvud och såg beklagande till sin adjunkt. Har hemmet kunnat omvända några till den saliggörande kristliga tron? Nej, det tror jag inte.
Andersson tvärstannade. Så lyfte han på hatten, vände om och gick sakta nedåt gatan, följd av Tip-Top, som sorgset slokade med svansstumpen.
Hon lyfte upp sitt allvarliga, förgråtna ansigte med de mörka ringarna kring ögonen. Långsamt slöt hon ögonlocken och öppnade dem så igen och såg länge och sorgset på honom. Ser jag ut som om jag ljög? Hon sade det snyftande, men med undertryckt rörelse. Af tonen i hennes röst kunde man ej veta, hur mycket hon lidit. Atte kände sitt hjerta krympa ihop.
Vill du inte hjelpa mig, så går jag sjelf hon gick förbi honom utan att se på honom. Blif en förnuftig menniska det lät som en bön, allvarligt, sorgset blif förståndig, stackars barn ... mor är sjuk, hon behöfver dig. Sluta med det här lifvet. Flytta hem till mor! Nadja steg utför trappan, han gick efter. Det var som hörde hon honom icke.
Nej, men jag känner mig en smula främmande. Hur hans ansikte förändrades med ens! Detta kära ansikte, skiftande och rörligt som en vattenspegel. Det mulnade, blef liksom sorgset, och han drog sig sårad tillbaka. Han hade nyss börjat berätta en historia om en narraktig gammal öfverliggare.
Vi äro de enda fångarna", fortfor Frumentius, och gossarnes tårar började flöda på nytt. "Kunna de icke hafva undkommit i båtar?" frågade Edesius. Frumentius skakade sorgset på hufvudet men svarade intet. Hans fruktan var blott allt för väl grundad. Alla de resande hade öfverfallits och dödats.
Såsom att taga av dig manteln på en vinterdag, och såsom syra på lutsalt, så är det att sjunga visor för ett sorgset hjärta. Om din ovän är hungrig, så giv honom att äta, och om han är törstig, så giv honom att dricka; så samlar du glödande kol på hans huvud, och HERREN skall vedergälla dig. Nordanvind föder regn och en tasslande tunga mulna ansikten.
Förödmjukad och med sänkt huvud svarade sergeanten inte, men höjde inte heller upp handen för att ta emot de ur börsen framrullande silverpengarna. Bästa Albert, inföll hon sorgset, kanske har jag misstagit mig, och du reser inte med så långt som till Mariestad? Jag tyckte i går någon gång, att du sade du skulle till Vadsbo härad och så långt ned som till Mariestad?
En underlig känsla av personligt ansvar bemäktigade sig uppläsaren, när han uttalade orden: jag är den gode herden, och han tittade ut genom fönstret, betydelsefullt, såsom om han sökte de båda lejda flyktingarne Rundqvist och Norman. Gumman nickade sorgset bifallande och tog katten upp i knä, som om hon öppnat sin famn för det förlorade fåret.
Dagens Ord
Andra Tittar