Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 2 september 2025
Den ene var skyldig honom fem hundra silverpenningar, den andre femtio. Men då de icke kunde betala, efterskänkte han skulden för dem båda. Vilken av dem kommer nu att älska honom mest?» Simon svarade och sade: »Jag menar den åt vilken han efterskänkte mest.» Då sade han till honom: »Rätt dömde du» Och så vände han sig åt kvinnan och sade till Simon: »Ser du denna kvinna?
Och han tillade: »De bland eder som det vederbör må alltså fara dit ned med mig och framlägga sin anklagelse mot mannen, om han är skyldig till något ont.» Sedan han hade vistats hos dem högst åtta eller tio dagar, kom han åter ned till Cesarea. Dagen därefter satte han sig på domarsätet och bjöd att Paulus skulle föras fram.
Är din ålder som en människas ålder, eller äro dina år såsom en mans tider, eftersom du letar efter missgärning hos mig och söker att hos mig finna synd, du som dock vet att jag icke är skyldig, och att ingen finnes, som kan rädda ur din hand? Dina händer hava danat och gjort mig, helt och i allo; och nu fördärvar du mig!
Och detta skall vara en rättsstadga för eder från släkte till släkte, var I än ären bosatta. Om någon slår ihjäl en annan, skall man, efter vittnens utsago, dräpa dråparen; men en enda persons vittnesmål är icke nog för att man skall kunna döma någon till döden. I skolen icke taga lösen för en dråpares liv, om han är skyldig till döden, utan han skall straffas med döden.
När denna berättelse börjar är David Ramm tjugofyra år och jag är skyldig denna del av hans historia en kort inledning. Det är tämligen säkert att det svårmod han led av, denna omöjlighet att riktigt komma till rätta med tingen i denna värld, berodde på degeneration och ej endast på bittra upplevelser i barnaåren.
Men Hanna stannade i tamburen, medan flickan gick att anmäla henne. Hon kunde se salen derinnanför med dyrbara taflor, växter, mattor och draperier. Om tant Karin icke var lycklig, så var hon åtminstone rik. Det kändes som en missräkning för Hanna och hon tyckte sig mindre än någonsin skyldig att framkomma med några ursäkter.
Trött nedkastade han sig vid foten av en gran och sökte samla tankarne för att med lugn betrakta sin ställning och fatta ett beslut om vad som borde göras. Har jag verkligen gjort mig skyldig till en förbrytelse? tänkte han för sig själv. Lade jag icke band på mitt sinne, fast de retade mig på det gruvligaste sätt?
Om han bara ville säga rent ut i stället för att vika undan, så skulle bon väl tycka, det var bättre? Ack, ja, ja. Men när hon frågar honom, slår han bara bort det i skämt. Alltid lika flegmatisk, godmodig och oåtkomlig. Hon kan aldrig få klarhet. Ja, det är det, som är det otäcka, att en man aldrig anser sig skyldig att säga sanningen. Ja, och en kvinna måste tiga och vänta.
Om jag nu eljest är skyldig till något orätt och har gjort något som förtjänar döden, så vill jag icke undandraga mig att dö; men om deras anklagelser mot mig äro utan grund, så kan ingen giva mig till pris åt dem. Jag vädjar till kejsaren.» Sedan Festus därefter hade överlagt med sitt råd, svarade han: »Till kejsaren har du vädjat, till kejsaren skall du ock få fara.»
Menar du Petros, som de kalla sin biskop? inföll Kimon. Ja. Nåväl, för att tala ur filosofisk synpunkt och med åsidosättande av mina giltiga tvivel om rummets, tidens och rörelsens verklighet han var här nyss, och jag vill upplysa dig, min Krysanteus, att han är icke mindre skyldig än den här pojken.
Dagens Ord
Andra Tittar