Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 9 oktober 2025
Denne herre utbrast nämligen gång efter annan i så hjärtligt gapskratt, att hela hans lilla lekamen skakade och tårar framsipprade i hans små glåmiga ögon. Den tredje var en långbent, mager och mörklagd herre, som satt vid ett bord och skrev. Det var Spöqvists biträde, länsmansskrivaren Risqvist.
Men som han måste ha något utlopp för sina känslor, satte han sig vid fönstret att skriva brev till sin gamle fader för att berätta honom om sin lycka. Och hur han skrev, värmdes han opp, både av starkölet och det lättrörda sinnet, och hans lekfulla natur tog sig till att spela.
Och hon skrev ut ett kvitto och räckte mig det jämte pengarna utan att se på mig. »Tack,» sade jag, och så tillade jag för att få höra hennes röst: »Hur stor är räntan?» »Åtta procent!» Hennes röst var lika underbar som hon själv. »När kan jag lösa ut den?» sade jag för att få tala vid henne så länge som möjligt. Hon såg upp på mig och svarade: »Hur kan jag veta det!?» »Förlåt!» Och så gick jag.
Men som han måste ha något utlopp för sina känslor, satte han sig vid fönstret att skriva brev till sin gamle fader för att berätta honom om sin lycka. Och hur han skrev, värmdes han opp, både av starkölet och det lättrörda sinnet, och hans lekfulla natur tog sig till att spela.
Länsman böjde sig ned över sina papper, bläddrade och tycktes anteckna. Och utan att se upp, sade han: Nu ska Larsson hålla sig till sanningen. Ville han bli av med pojken? Bli av med pojken? upprepade gästgivarn. Länsman bläddrade och skrev kors och streck och frågetecken. Efter en stund sade han: Ja, ja, då ska vi ställa frågan på ett annat sätt.
Ett från Gusten Sörman, som skrev, att nu måste arbetarna taga saken i egna händer, om det skulle bli något av med "projektet Backarna". Ingenjörn var tydligen för gammal. Brevet slutade: "För resten vill jag säga dig, att vill du ha något med av syster min, så ska du komma så fort som möjligt. Annars tar Benjamin Hagelin alltsamman. Han eller fan, sak samma."
Olof hade fått en bok och Svante hade fått en bok. Varför skulle Sven ensam bli utan? Och det hjälpte inte. Författaren hade inte något nytt exemplar till hands. Därför släppte mamma till sitt, och sedan hennes namn ordentligt blivit utraderat, skrev pappa högtidligt utanpå boken: Till lille Nenne från Pappa. Och först då blev Sven nöjd. Det vill säga det såg ut, som om han varit nöjd.
Att hon skrev om Cramer, berodde ju helt enkelt på, att hon ville hålla Wolfgang
Nej, men jag struntar i etiketten, förtrogen med den herren som jag är. Minns mor den befängda historien? När jag skrev mig till Satan? Ja, tänk att den icke glöms, det är dock trettio år sedan? Så mycket och varaktigt nöje kan en enda människas lidande bereda.
Och först nu vågade han se på henne. Jag förstår er, jag har fått det där brevet som ni skrev, är ni säker på att allt det här inte bara är en nyck hos er? Jag Hör ni? avbröt han henne behärskat, ni kanske är rädd för att tala uppriktigt med mig. Men jag svär att jag skall behärska mig nu, jag känner att jag kan det, jag kan tåla vad som helst nu.
Dagens Ord
Andra Tittar