Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 17 juni 2025


Det var sorgens välde, som proklamerades. Och hur liten än trösten var, var det i alla fall en tröst och nästan ett under, att dessa utmärglade bleka små kroppar kunde bringa Herrens väldiga klockor att sjunga. Julius Krok begav sig till Carléns för att träffa doktor Roth vid middagsbordet det enda ställe, där man hade någon utsikt att träffa honom. Hur går det? frågade ingenjören.

"För att sjunga behöfver man en grön kvist att sitta ", plägade Runeberg yttra, åsyftande därmed icke blott en sorgfri utkomst utan ock det fäste i lifvet, som en regelbunden verksamhet erbjuder. Det var detta fäste han vunnit vid Borgå gymnasium.

Emellertid hade man nu sjungit långt in kvällen och druckit ganska mycket, varför man bröt upp, att till Solen och äta kväll. Man hade dukat av och tagit in punsch samt stod just i färd med att sjunga igen, dörren till salen öppnades och in trädde en gammal man, med böjd rygg, en påse i gehäng axeln och en tung käpp i handen.

Personi var inte särdeles väl lämpad till operasångare, men det visste han inte. Svensson visste det heller inte när han kom, men det uppenbarades för honom med all önskvärd tydlighet när Personi började sjunga.

Dervid försummas ej heller att omtalas den nåd, som kongl. maj:t kunnat bevisa honom. Men den, som värdigt förmår sjunga hans lof, vore blott en Cicero och Demostenes, Mantuas svan eller sjelfva Suada. Poeten vet med sig, att han ej duger dertill: »han såf aldrig än uppå Parnassi klint». För öfrigt är tiden alltid för kort att uppräkna alla dygder och förtjenster.

Det är väl derföre, som Wieselgren låter honom sjunga sina psalmer »med dödssåret i sin kropp», sjuklägret mellan mordet och afsomnandet. Detta är endast en fantasi, ty han hann knappt yttra några ord, innan han afled. Men hörom honom i en psalm: »Was ist vor Arbeit Noth, Eh der gewisse Todt Uns ungewiss ereilet Und eine Wunde schlägt, Die uns ins Grab einlegt Und bloss im Himmel heilet!

Skogens blomma, markens fägnad, Som grenen har din boning Och kvisten har din gunga, Gnaga trädet, bit kotten, Medan jag min båge spänner Och iordningställer pilen. Nu mig göres lust i hågen, I mitt hufvud bor en tanke, Lust jag har att börja runor, Laga mig tillreds att sjunga.

Och har du väl ingenting sagt sen den där gången, hon sa nej vidt jag kan förstå? Det tjänte ju ingenting till att sjunga om den gamla visan, när hon inte ville sjunga med. Nej visst. Men bra det är att tala i sinom tid med fruntimmer, är det nästan ändå bättre att kunna tiga i rätt tid. Nu har hon gått och tänkt och tänkt och undrat, om du inte snart skulle komma igen.

Den 137 kon. Day. ps. Vid älfverna i Babylon Hur tungt de dagar flöto! Vi mindes Zion fjärran från Och bittra tårar göto. I pilträn jämte strömmars lopp Vi hängde våra harpor opp, De strängaspelen klara; Hvem ville spela mer i band, Hvem sjunga i vår träldoms land, Hvem kunde glader vara? Den goda tid var allt förbi, De fröjdens år förgångna; Bland hednahopar suto vi Som främlingar och fångna.

Särskildt började nu det närmaste paradiset, eller Upsala, att hägra såsom frihetens tillhåll. Der fick man illa klädd, vara fattig, men ändå vara student, det vill säga vara öfverklass; der fick man sjunga och dricka, komma hem full, slåss med polis, utan att förlora anseendet. Det var ideal-landet. Hvem hade lärt honom det? Gluntarne, som han sjöng med sin bror.

Dagens Ord

aflasta

Andra Tittar