United States or Iceland ? Vote for the TOP Country of the Week !
All fägring i Guds rika värld Är satt för dig att fatta, Guds fatabur är dig beskärd Att öppna och beskatta; Från minsta sandkorn vid din fot Till rymdens världar store, Allt skönjer du, allt tar du mot, Allt är, som ditt det vore.
När järnsulorna om morgnarna slamrade i kapellet, steg hertigen ur bädden, så framt han icke hade vakat hela natten och glömt sig kvar hos sina teckentydare i tornet. Hans rediga och klara förstånd hade blicken fast riktad på livets torra verklighet, men där denna slutade i rymdens mörker, stod han kvar lika vetgirig och försökte genomskåda det ogenomträngliga.
Jag har nått till randen af rymdens haf långs trappan hvilken stiger med skikt på skikt ur djupens bundna värld. Den längtan lyder jag, som bor i anden mot tomheten, som skum och ödslig tiger, alltjämt jag ser, af frihetstrånad tärd.
Och liksom blommans doft är ett utslag av dess högsta, inre liv långt finare än färg och form, så är ock rymdens stjärnedoft dessa guldkorns högsta, hemliga liv. Att söka fatta sfärernas doft är att höra deras harmoni, att höra harmonin är att märka, att ingen ton skorrar i deras musikaliska blandning.
Sörjen, gröna lunder! Hon är borta. Hvi suckar du så mången timma, O, tärda bröst? I nattens stund, då blida stjärnor glimma, Hvi bryter genom rymdens lugna dimma Din hemska klagoröst? Begråter du de snabba dagar På lifvets ö? Är det vid minnet af en vår, du klagar? O, fasar du för stoftets milda lagar, Att blomma och att dö? Minns, fågeln sjöng i ljusa salen, Han sörjde ej.
Herr pastor ni följer ej nu." Det var storm, det var brak, det var strid på den strand, Där den Sandelska hären var ställd, I ett rökmoln svepte sig vatten och land, Och ur molnet blixtrade eld, Som af åskor dånade rymdens hvalf, Och den blodiga marken skalf.
Svaret är enkelt och lyder så: Vad blomma och insekt beträffar, är färgen allena ej nog. Det behöves ock doft fast mänskliga luktorgan ofta ej märka den en doft, som tydligt förnimmes av insekterna. Men var blir det då av sammanlikningen med stjärnorna i rymdens eviga blå? Också de måste besitta en doft för att varsnas och älskas av tankens fladdrande insekt.