Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 21 juli 2025
Men när nu Lars öppnade dörren till vagnslidret och sköt honom framför sig, gav han till ett skri, kastade åt sidan. Då höjde Anders sin järnstör. Anders! skrek mor i Sutre. Du låter bli! Ännu en gång vändes ansiktena mot henne, vändes åter bort. Gästgivarn stängde dörren till vagnslidret. Ska han inte ha någon mat? frågade mor i Sutre. Men nu hörde de henne icke.
Hvad läsa vi ej så väl om professorernas barnsliga gräl inom konsistorium som om de råa dryckesgillena inom nationerna! Om dessa senare, som nu begynt inrättas, förmådde lägga några helsosamma band på individernas frihet, är väl svårt att säga; säkert är, att denna inrättning ej sågs med blida ögon på högre ort. Vi sakna alla underrättelser om huru Lars Johansson uppfört sig i Upsala.
Vem ska en säga, att han är lik? frågade gästgivarn. Dig, svarade hustrun. Gossen kallades Lars efter far och farfar. Han blev tungrodd och åbäkig och så i alla stycken sin fars avbild, att det måtte förvåna. Och mor i Sutre fick ännu en son. Vem ska en säga, att han är lik? frågade gästgivarn. Dig, svarade hustrun.
En af juldagarne berättade Lasse att han lofvat patrons karlar att komma på bal den aftonen. Lotta blef litet rädd, men ville icke visa det. Lasse gick, fin som i forna dar, glad och småhvisslande som han brukade, då han ännu var Lars kusk. Lotta blef ensam i stugan.
I ett par år hade de lefvat lyckliga, ända se'n mannen gjorde slag i saken och beslöt upphöra med drickandet.. Men de föregående åren? »Det» hade kommit med ens, då »herrskapet» det vill säga frun, ty de unga voro gifta och borta flyttade ut till landet och Lars kusk blef förvaltare på Brobacka och fick hand om allt möjligt.
Och han sade: Din skål, goda gumma. Var är nu dina piltar? Din Lars? Din Anders? Var är din Stava? Nå, det veta vi. Och var är den vackra, obefläckade unga kvinnan, som du lovat din Daniel? Nå, nå, nå! Ett skämt kan ingen skämma. Din skål. Han tömde glaset, suckade. Min gud var det gör gott.
År 1600 började en simpel båtsman, Lars Mattson, sin tjenst på den svenska flottan och uppsvingade sig så småningom till amiral-löjtnant samt adlades som sådan år 1647 till Strusshjelm; han introducerades på Riddarhuset 1649, hade redan 1636 gift sig med en enka, Barbara Jönsdotter, hvilken härstammade från Gefle, samt dog barnlös 1651.
Och en är väl stollig, tänkte hon, som skaffar sig barn efter fyrationde levnadsåret. Lars kunde jag fäkta med och Anders kunde jag fäkta med. Döttrarna tog Gud i sin nåd så när som på Stava, som greven tog. Och honom tar väl hin om han får leva. Så det är ord och avsked. Och vore en tjugu år yngre så råddes en väl med Daniel ock. Han kom rakt för sent.
Croningh slöt dagens förhör med begäran, »att Lars Johansson måste plikta som en oförskämd kalumniant och äreskämmer».
Vi ega visserligen inga underrättelser om Lars Johanssons utrikes öden, men endast den omständigheten, att han oaktadt sina anlag och kunskaper hemkom utan någon lärd utmärkelse att åberopa, leder oss till den slutsatsen, att han föredragit det verkliga lifvets buller framför den stilla lärdomssalen. Tiden var också högst upprörd.
Dagens Ord
Andra Tittar