United States or Mauritania ? Vote for the TOP Country of the Week !


Kraftigt drog hon i snörena spjället var redan förut öppet det kunde bli och sköt hon ifrån rigeln för förstudörren och öppnade den. Vinterluften strömmade in, ren och bitande kall, samt fyllde med sin fina arom af färsk snö och isbunden jord det trånga rummet. »Sicken surprisfrun strök stickan och nu tände det präktigt.

Han förde henne fram mot skrifbordet, fram till lampan, de stodo och logo hvarandra in i ögonen, nu visste de båda, att hon var hans. Han drog henne till sig, och hon var icke kall, hon var lycklig och trygg i hans famn. Och kom frågan, hviskad in i hennes öra; och den gamla ångesten. Hon försökte smeka honom lugn och god, men det var förgäfves. Hans ansikte mulnade.

Vintern, härjarns like, Som föröder nejden Och i sköfladt rike Tronar efter fejden, Satt med isad glafven Segrande grafven, Dyster själf och mörk och kall som den.

Han funderade över detta länge och passade till slut , ingen märkte det, att hämta täcket från sin egen säng i barnkammaren. Men han kom släpande med det in i det vita rummet var mormor där. Men mitt älskade barn, vad tänker du göra? Mamma fryser. Mormor försökte förklara, att hans mamma inte frös. Ska hon vara kall ? Mormor nickade. Jaså!

Jag giver dig henne gärna. Du säger detta i kall ton, Hermione, sade Karmides. Din förlåtelse kyler mitt hjärta stället för att värma det. Vad önskar du mer än förlåtelse och glömska? Nej, inföll Karmides livligt, jag borde önska ingenting eller allt.

Ännu två dagar, och man hade hunnit den, vilken föreningen mellan de båda älskande skulle fullkomnas. Under den senast förflutna tiden hade Hermione likväl icke känt sig lycklig. Karmides hade undergått en plötslig förvandling. Han var dyster och fåordig. Han visade sig tankspridd och kall i hennes sällskap. Huru förklara detta? Hon bad om hans förtroende. Men han nekade henne det.

Ja, hon är skön och värd att älskas av dig, Karmides; men jag sade mig till tröst, att mina ögon äro mer strålande än hennes, och att mina lockar och icke hennes äga den färg, som du föredrager. Hon syntes mig kall och marmorartad, och jag visste, att du älskade en värme och hängivenhet, sådan som min.

Det är bara brackor, som dricka iskall champagne! Strax därpå kom vaktmästaren till Hirsch: Söt eller torr? Det gör detsamma, svarade Isaak men inte för kall, inte för kall!! Jag minns en historia om Daniel och Hirsch. Man talade om en affärsman som blivit utsatt för olaga häktning.

Att en gång hälsas folkens herde blir din lott, Ditt kall att styra stark och vis din ädla hjord. Hvem bland Olympens makter bör som sådan du Väl söka förr, hvem ägna mer din dyrkans gärd Än honom, vidtkringskådarn, ljungeldsbärarn Zeus, Den väldige, hvars spira når till världens gräns Och mot hvars tron i dyrkan gudar blicka opp?

Montören hörde dem en stund medan han kliade sig bakom örat och betraktade motorn. Han vevade ett slag, men den var lika kall och otillgänglig som förut. En gång till tittade montören. öppnade han bensinkranen och drog i gång motorn.