United States or Suriname ? Vote for the TOP Country of the Week !


Vet du, vad det är att vilja bära en skinande rustning, när hundra fingrar länge smyga sig över den för att känna efter rostfläckar, att den till sist inte längre är blank? Det är misstro i vart handslag, som jag får, var hälsning. Den misstron vållar, att jag till sist blir den värd. Vet du, vad det är att overksam för en dåres skull?

Långsamt och med oändlig värdighet ställde Kalle ned kuttingen. »Och ni tror att det skulle falla mig in att komma med en dylik hälsning till min vän och gynnare kapten Olson? Faller mig aldrig in. Tappa ni ut era tjugu liter svavelsyra, skall jag tillbaka till kapten Olson med kaggen och de tio liter han anförtrott mig och meddela honom hur ni uppfört er.

Här skriver jag, Paulus, min hälsning med egen hand. Detta är ett kännetecken i alla mina brev; skriver jag. Vår Herres, Jesu Kristi, nåd vare med eder alla. första brev till Timoteus Paulus, Kristi Jesu apostel, förordnad av Gud, vår Frälsare, och Kristus Jesus, vårt hopp, hälsar Timoteus, sin sannskyldige son i tron. Nåd, barmhärtighet och frid ifrån Gud, Fadern, och Kristus Jesus, vår Herre!

Hon var klädd i hatt och kappa, och såg utspökad ut; hade fått sätt och fasoner, och efter en kort och glad hälsning avvisade hon herrarnes inbjudning för att taga målarens arm. Jag vill dansa med herr Axel, sa hon. Och herr Axel dansade med henne, ställde henne vid spiseln och såg henne.

Över knäna hade hon ett spjut för att kunna försvara sig. Han trodde också den goda vattenanden och vågade icke störa henne med någon hälsning. hon hade sjungit slut, kastade han en liten silverring i virvlarna. Sedan gick han fram och lade armen om hennes axel och satte sig ned bredvid henne lika oöverlagt som ett barn bredvid ett blomsterstånd.

Tre eller fyra fänikor söderifrån kommande kavalleri närmade sig i sakta skritt och läto från sin trumpeter höra en munter hälsning. Det var mest ungt folk, men som redan bestått mången het dust och nu glada återvände till fäderneslandet. De hade prytt sina stormhattar med gröna kvistar och instuckit blommor i musköternas mynningar, likasom hade även de varit bröllopsgäster.

Samtidigt börjar bullrandet från rue de la Grande Chaumière över mitt huvud; man släpar trossar, man bultar med hammare alldeles som om uppsättandet av en helvetesmaskin efter nihilisternas metod förbereddes. Vid samma tid blir värdinnan, som var högeligen förekommande i början av min vistelse där, mera avmätt i sitt sätt, spionerar mig och inlägger någonting försmädligt i sin hälsning.

Hans hälsning var en blandning av glädje, skadeglädje och kallt förakt. Han hette Alexander Nilenius. Alexander Nilenius och en fridfull vrå i skogen

Säg honom, utbrast en annan, att vi hava en hälsning från hans ... Tyst, inföll Myro, säg honom ingenting. Han skall ingenting veta, förrän han med egna ögon ser. Vi vilja tala med honom, det är nog. Bed honom komma ut. Det gäller en fråga om mycket guld och stor vinning. Säg honom det! Luckan stängdes, och man hörde tjänarens steg, han avlägsnade sig.

Näktergalen slog sin drill i en hög ek vid havsstranden; taltrasten besvarade hans hälsning från en fura berget; brudvisor ljödo från Trollböle gård, och vallflickan, som icke var bjuden till bröllopet, sjöng med klar röst sin ensliga visa vid stranden av ån. Midsommarnatten sänkte sig tyst och doftande över nejden, utan mörker och utan sorg.