Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 7 september 2025
Men nu ro vi ut till hamnen att ta emot honom, och någon viker in på vägen till hans gumma och får henne att komma ut; och du, syster", här steg han opp och vände sig till den unga frun "kommer också med, så kan du få höra ett ord om Stormen kanhända, om han ännu finnes ofvan sjö. Ja, ja, det är så dags att lipa och gråta nu.
Men bäst fröken gick och bar i handen sina handskar, så fastnade ena handskens spetsgarnering vid en buske och refs sönder, och fröken blef så ledsen och sade: "aj mina nya, dyra handskar", och ernade just börja gråta.
Vad hjälper det människan att hon är snygg och proper, om hon tar skada till sin själ? Vore det min dotter, skulle jag gråta blod. I jistineje! skrek gumman och for tillbaka. Vad är det nu med henne? Vad kollrar hon efter? Ty flickan hade sprungit upp, slagit ut armarna; ansiktet lyste, läpparna skälvde, ögonen glittrade. På stortrappan stod Frönsagreven, famnen full med de vita blommorna.
Det finns andra flickor än i den här lilla hålan! Stellan skakade på huvudet: Nej, jag ä inte kär. Kalle gick. Stellan började gå av och an på sitt rum. Helst skulle han ha velat gråta över det tunga öde, som vilade på honom. Han tänkte på sin mor. Om hon hade levat?... Men han skakade på huvudet. Hur skulle det ha kunnat förändra något?
»Hvad vill det säga», frågade unga frun, »hvilka träd?» »Lindarne. Hon blir sjuk af lukten. Inte förstår jag, hur det går till, men på kvällarne sådana här dagar stiger blodet visst åt hufvu't på henne, och då börjar hon på gråta och tjuta, och kastar sig ned under trä't där, som vore hon på kyrkogåln, och så går hon på natten igenom.
Försåvitt jag vet ingen, svarade Lizzy, men det var inte fråga om kyssar utan om ett förtjusande halsband, som jag sett i ett fönster och som personen i fråga med oförklarlig halsstarrighet vägrade att köpa åt mig. På en bal hos faster Anna-Lisa kom det till öppen brytning oss emellan och jag beslöt att gråta ut.
Hvad kan jag se, då jag ej kan låta bli att gråta? Och äfven om mina ögon vore klara, kommer ju icke något fartyg, då man icke ens med kikare kunnat märka något, och äfven om något kom, vore det dock icke hans. Kapten Styre väntas, och kapten Märs väntas; alla talte om dem och sågo efter dem; ingen nämnde honom, som jag väntar, fast han bort komma mycket förr än de.
Men vad de ämnen angår, som ligger för tidevarvet att komma, så må man gråta om man vill, men hindra dem kan man inte. Mänsklighetens och sedernas småningom skeende räddning kan inte undvikas.
Och värre blev det, för i allén mötte jag fröken Alexander och hon frågade, om jag hört, att förvaltaren slagit ihjäl hennes nåds kammarjungfru, därför att hon röjt en hemlighet. Då förstod jag precis, hur illa jag burit mig åt och jag gick raka vägen upp på vind för att hänga mig. Men inte att där fanns så mycket som en snörstump. Utan det var bara att gråta, hennes nåd!
O, hur vore det nu i min håg, om jag hade en fästman Ute i kriget också, och drömt, som jag drömde i aftse. Natten, tyckte jag, led till ända; men mörker och skugga Låg kring gården ännu, och sommar var det, och träden Buro väl löf, men sorgliga tårar lågo på löfven; Gråta syntes här allt, och bedröfvelse rådde beständigt.
Dagens Ord
Andra Tittar