Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 23 juli 2025
Ja, det kan jag. Han böjde sig framåt, det glittrade i hans ögon, han sträckte fram sin hand och strök den smekande öfver Elsas kind. Hvarför gör du så där? Hon ryckte till, och hennes röst darrade som om hon frusit. För jag tycker det är synd om dig han skrattade bredt och visade sina hvita tänder och sin röda gom och för resten tycker jag om dig.
Nej, om jag förgäter dig, Jerusalem, så förgäte min högra hand sin tjänst. Min tunga låde vid min gom, om jag upphör att tänka på dig, om jag icke låter Jerusalem vara min allra högsta glädje. Tänk, HERRE, på Jerusalems dag, och straffa Edoms barn, dem som ropade: »Riven ned, riven ned det ända till grunden.»
Då när ingen blir henne varse, ger hon den bästa fröjden. Tyst, tyst, din lock blandas redan med silfverhår, göm dig, försvinn, att ingen behöfver se dig. God natt, god natt, jag vill sofva. Hvarför har äfven den gamla känslor, hvarför vill äfven hon lefva, hvarför vill hon titta utom sin dörr? Sof, sof, god natt, jag vill sofva. Tyst! Der inne ljuder gladt tal, der ljuder glädtigt skratt.
Och han satte sin högra fot på havet och sin vänstra på jorden. Och han ropade med hög röst, såsom när ett lejon ryter. Och när han hade ropat, läto de sju tordönen höra sina röster. Och sedan de sju tordönen hade talat, tänkte jag skriva, men jag fick då höra en röst från himmelen säga: »Göm såsom under insegel vad de sju tordönen hava talat, och skriv icke upp det.»
Den ensam är sannskyldigt rik Och värd att lycklig skattas; All annan lycka, bubblan lik, Knappt ägs, förrn den oss fattas. Ve sådan fröjd, som drar oss bort Från glädjen utan ände, Ve sådan lust, som är så kort Och slutas med elände, Ve sådan glans och rikedom, Som, när oss döden nalkas, Oss lämnar kvar med törstig gom Att evigt aldrig svalkas.
Och jag lyfte opp mitt öga, Ljus var jorden, ljust det höga, Och från himlen, stranden, vågen Kom min flicka mig i hågen, Och som fågeln spått i lunden, Sjöng jag denna sång på stunden. Ofta säger mig min moder: "Barn, du äger två klenoder, Göm dem för den onda tiden, Vårda oskulden och friden!"
Men göm du den synen, ty den syftar på en avlägsen framtid.» Men jag, Daniel, blev maktlös och låg sjuk en tid. Sedan stod jag upp och förrättade min tjänst hos konungen; och jag var häpen över synen, men ingen förstod den.
Dagens Ord
Andra Tittar