United States or British Indian Ocean Territory ? Vote for the TOP Country of the Week !


Blodet, som de nyss sett märken efter, hade fyllt den förståndige gossens hjärta med en mörk aning, hvilken snart skulle bekräfta sig ett sorgligt sätt. En ny skara vildar slöt sig nämligen till dem, och dessa dansade och skreko i segerjubel, några klädda i de dödade matrosernas kläder, medan andra svingade annat af de röfvade föremålen omkring sina hufvud.

Det är underligt, att man länge kan och bära ett dylikt minne, och ännu underligare, att det kan ha en underbar makt över ens själ. Ett sådant minne är fyllt av en sugande längtan, vilken motsvarade den unga flickans dröm om riddaren, som en dag skall luta sig ned mot hennes mun och viska henne löften om en lycka, som är översvinnelig.

Men detta är inte den enda hemsökelsen. Viola har med stigande oro sett Zanonis besvärjelser, ett besök i hans trollerikabinett har fyllt henne med skräck. Hon ängslar för sin själs salighet, hon är i all synnerhet rädd för barnets öde. Och till sist flyr hon för barnets skull från den älskade. Händelserna föra henne till Paris.

vi akta grant uppå, När Herrans bud vi höra, Och gärna hans vägar Och gladt hans vilja göra. Förläna oss där nåder till, O Gud, som ingens ofärd vill; dig vi oss förtröste. N:o 3. Guds helga bud förnimmer jag, De äro för mig dag för dag; Men ser jag, hur jag fyllt dem opp, brista mig båd mod och hopp.

När hon blivit änka för femte gången och fyllt sjuttio år, sa hon till sig själv: Kommer han inte snart, får jag uppgiva allt hopp och försöka att vara nöjd ändå. Men just vid det laget kom han. Hon träffade honom vid en badort, och eftersom han var en mycket fin och angenäm gammal herre, fick hon genast stor sympati för honom och han för henne naturligtvis.

Se, deras öron äro oomskurna, att de icke kunna höra. Ja, HERRENS ord har blivit till smälek bland dem; de hava intet behag därtill. Därför är jag uppfylld av HERRENS vrede, jag förmår icke hålla den inne. Utgjut den över barnen gatan och över alla de unga männens samkväm; ja, både man och kvinna skola drabbas därav, jämväl den gamle och den som har fyllt sina dagars mått.

Fars sängkammare låg nämligen åt gården; det var sommar och han sov för öppet fönster. Jag kunde således även från gården vaka över honom och höra, om han ropade. Denna anordning motsvarade i hög grad mina krav en fullständig lycka. Jag fick träffa min älskade och levde i dödlig ångest för upptäckt; jag bedrog min far och gnagdes av ånger. Livet var fyllt av spänning.

Ingen kunde se dem tillsammans, utan att hans ansikte upplystes av ett soligt leende, och ofta kunde jag märka detta och känna min egen rikedom ökas. Ty under denna tid kände jag livet rikt och fullt som aldrig. Jag glömde åter allt, vad som fyllt min själ med tunga aningar och nuet blev mig nog.

Denna skugga följde honom i strider och äventyr, i glädje och sorg, under tider av fyllt hopp och tider av gäckad väntan. Hans minne av den bruna flickan har visserligen klarnat men står dock i hemsk belysning, lik den, som vilar över heden, månen blodröd går upp över synranden.

Gång gång hade han satt sig ned för att skriva något till henne, och han hade grubblat och tänkt och icke funnit några ord. Och han äntligen fått ett brev färdigt, fyllt av ånger och bittra självanklagelser, läste han igenom det, en gång, två gånger, lade det i ett kuvert och bröt upp det och läste det nytt och brände det vid ett ljus. Hur går hennes dag?