Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 4 juni 2025
Det var lögn. Han ä sjuk! Fråga Nilsson! Nå vad gjorde Erik med sitt lynne? Han förvärvade det genom dryckenskap och andra laster. Det var rätt. Var förvärvade han det? På Stockholms slott. Nej, han gjorde det i sällskap med dåliga personer. Du kan ingenting. Ta hit en tjång till! Tjången kommer, ehuru icke tvångsfritt. Nå, vad var det, som kom efter ruset? Göran Persson.
Han var yngste son till en förmögen bergsman, häradsdomaren Erik Jansson på Lilla Klockeberga. Medlemmar av släkten hade skrivit sig Janselius, och då Jan-Petter bestämts för den lärda vägen, upptog han det lärda namnet. Efter ettåriga studier vid universitetet for Jan-Petter till Paris. Fadern hade dött och efterlämnat en betydande förmögenhet att delas på fyra barn.
En annan skulle bara hafva vågat! Det var endast han, som kunde göra det. Han behöfde bara se på henne med de der falska, långa, bruna ögonen så der ... så gaf hon vika, tillät honom dessa smekningar och hörde hans försäkringar. Ingen hade förut stått emot Erik.
Senare på kvällen pinglades till Erik och Kristian, de unga damernas för ögonblicket ordinarie, om sällskap på kvällen. Och när teatern slutade mötte de Alma och Maria. »Nå, hur gick det?»
Jag tror inte, att det skulle ha fallit Erik och Lovisa in att bedja en sådan bön. Men då de båda kände slutet nära, funno de det tilltalande och klokt att ordna begravningen så, som skedde. Trots denna olikhet kallar jag dem Filemon och Baukis. Och därmed ärar jag ingen och skämmer ingen.
Han håller också till godo med trädgårdens frukter och plockar åt sig både äpplen, päron och plommon från trädens grenar. Huru mården far fram, när han kommer in i ett hönshus, visar oss vår teckning. Den där afbildade mården är en stenmård. Erik och Anton. Med teckning. Erik och Anton voro grannar och därtill kusiner samt kamrater i arbete och lek.
Nu skall jag gå hem. Tack skall du ha, Erik, och adjö. Erik förstod icke hvad hon tackade för, men aftog mössan med en tyst helsning. Och Hanna gick hem, uppmjukad och vek. Hon ångrade sitt ovänliga svar på tant Karins bref. Oviljan mot henne ville komma igen, men hon släpte den ej in, icke i qväll, när en oskyldig hand nyss ledt henne till rätta vägen.
Pastor Nordström hade gått och lagt sig klockan åtta om aftonen och legat och läst Stiftstidningen, varefter han somnat in mycket tungt. Men vid elvatiden kände han sin gummas armbåge i sidan och hörde henne kalla. Erik! Erik! hörde han i sömnen. Vad nu då, kan du inte vara lugn! morrade han halvvaken. Lugn! Tror du inte jag är lugn!
Ätten kunde icke urarta, ty den hade aldrig varit uppe, men den kunde icke heller stiga av brist på pengar. Stamfaderns eminenta förmåga, som förvärvat honom adelskapet, hoppade över sex generationer tills den dök upp hos den bekante Daniel Hund, vilken av Johan III släpptes lös på Erik XIV, om vilken Daniel skrev sin krönika, och därmed blev den förste krönikören i fäderneslandet.
Slutligen talade hon litet; hon trodde sig alltjemt allena: Det är så nätt härinne hviskade hon och julgranen är tänd! Det är varmt och snyggt, herrskapet skulle visst berömma mig. Allt är rigtigt fint. Stackars Erik, han ville inte ha mig, det var jag som hängde mig fast. Stackars min Erik, han dricker för att glömma sitt här hemma, mig och allt. Stackars Erik!
Dagens Ord
Andra Tittar