Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 26 september 2025
Hvarför hade hon egentligen valt honom, då så många andra beundrare icke begärde bättre än att få falla till hennes fötter? Och patronens trenne söner, svärmade de ej alla omkring henne likt bin kring en svällande ros. Hvarför hade hon ej valt någon af dem!
Men i taket hänger det hårda, svarta brödet, trädt på långa stänger. Vid dörren står en locktunna med »kalja» eller svagdricka... Husmodern kokar som bäst morgonkaffet, starkt och godt. Han skall bort just nu, torparen, bort på denna dag som egentligen skulle varit en festdag. För ett år sedan firades deras bröllop der borta i kyrkan.
Till ersättning frågade herr Lundstedt huruledes löjtnanten befann sig och om herrskapet skulle komma ut i sommar, något som han egentligen icke brydde sig om.
Men vi märka snart, att det är en stor skillnad mellan Jesu lif före och efter uppståndelsen. Förut lefde han midt ibland sina lärjungar såsom en annan människa, men efter uppståndelsen tillhörde han egentligen den osynliga världen. Han uppenbarade sig dock gång på gång för lärjungarne, för att sedan åter försvinna.
Gossarna skulle botanisera på Kinnekulle och brukspatronen skulle meditera och möjligen söka trösta sin gamla mor, som var otröstlig, därför att svärdottern bestämt förbjudit henne att komma till Björkenäs. Fru Blenda var således ensam. Och när unge Krok dröjde alltför länge i staden blev hon otålig. Vad gör ni egentligen? Går ni mina ärenden eller er fästmös?
Bland annat stod där en vit pudel av porslin, som hade en tofs på svansen och bar en liten toffel i mun. Den var mycket gammal och tillhörde egentligen inte mamma. Ty pappa hade fått den av sin mor, och den hade varit hennes, alltsedan hon var två år gammal, då hon fått den av en gudmor.
Kom, Edmée. Du har rätt. Så länge livet, livets arbete och möjligheter ännu äro våra, så är det egentligen ingen nöd. De gingo ett par slag fram och tillbaka genom det stora rummet tysta han höll armen om hennes skuldra. Och på uttrycket i hans ansikte kunde hon se, hur han småningom föll tillbaka i sina förra tankar.
Det låg i tonen nästan en beskyllning för osanning, men hon låtsade icke om det. »I natt», svarade hon blott. Och så tystnade de båda för en stund. »Egentligen är det underligt att jag har mera minne af pappa än af dig», sade han till sist. »Nej, det är inte underligt. Alla barn afgudade honom. Han hade lika lätt att vinna små som stora.»
Drägligast var allt i början, medan de praktiska omsorgerna och anstalterna togo hennes tankar och krafter i anspråk. Som i en dröm hörde hon människor fråga, yttra deltagande och försöka trösta; och hon svarade som om hon varit vaken, handlade som om hon varit medveten, men tänkte ingenting och såg ingenting klart. Allt blef så sällsamt overkligt, som om det egentligen icke kommit henne vid.
Huru saken egentligen tillgått, visste de icke, men de ansågo för sannolikt, att Sven masmästare piskat upp deras husbonde. Spöqvist, som var en försiktig fältherre, uppgjorde genast den operationsplan, han ansåg rådligast att följa. Hans ansikte rynkade sig på ett sätt, som skulle uttrycka djupt medlidande, under det han nalkades Sven och faderligt lade sin hand på hans axel.
Dagens Ord
Andra Tittar