United States or Norway ? Vote for the TOP Country of the Week !
De ströko sig emot honom som gamla kattor, kurrade och mumlade: Nog ska en dö alltid, nog ska en dö, herre Jesus ja! Och det kunde Elis Eberhard icke bestrida. Han försökte få faster Mimmi i säng, men det lyckades icke. Kunde hon icke vara med, så skulle hon åtminstone se ståten från början till slut. Nu inser de, vad de förlorat, sade hon till doktorn, som nickade bekräftande.
Och komminister Roth, som skulle stått sin svärfar och förman bi, var sannerligen icke värd en vitten. Tre ting hade han kära här i världen, komminister Roth, sin järnkamin, sin kaffekopp och sin sjöskumspipa, som eldades med "Hoppet" eller med holländsk knaster. Kaminen eldade han med brädlappar och kol, som sonen Elis Eberhard måste stjäla från farbror Broms' kolupplag.
Elis Eberhard stod förbluffad inför så mycken värdighet. Han krängde av sig sin vita kappa. Han slog vatten i tvättfatet och tvålade in händerna. Ja, ser du, Krokus lille, inte kan jag göra något. Jag vågar knappt röra en fena, för då skriver Aposteln i tidningen att jag kysser fabriksflickor. Och så får jag aldrig fred mera. För flickorna. Du kan tala med folk. Ja, ja. Nog det.
Och Elis Eberhard, som icke trodde på någon timlig eller evig sanning med undantag av förintelsens sanning, Elis Eberhard gick. Men i Blekängskvarteren spreds det ryktet, att Liter-Pelle bekant på dödsbädden. Han skulle till och med i vittnens närvaro ha undertecknat en bekännelseskrift.
I ett hänseende måste likväl prosten Eberhard ha svikit de asketiska idealen, ty prostgården vimlade ständigt av barn. Prostinnan använde tre rum till barnkammare. Ett för flickorna, ett för gossarna och ett för äldste sonen, som var ett geni. Denne gosse tog livet av sig. Somliga påstodo, att han överansträngt sig, andra åter menade att han förälskat sig i en adlig fröken.
Aposteln gick till svärmor, som han fann i sängkammarsoffan mitt emellan Abraham och Elis Eberhard. Lille ingenjörn snodde av och an som ett torrt skinn och vred sin öronlock. Men Aposteln sade: Svärmor ska inte ta det så hårt. Allsammans beror på att svärmor har en smutsig fantasi Och därefter tog han tillbaka sina beskyllningar. På ett ungefär. Fru Marie ville resonera ytterligare om saken.
Men när han såg gossens upphetsade och förskräckta ansikte, sade han: Skräddarens kåk brinner, Elis Eberhard. Men det har ingen betydelse. En människa brinner och slocknar. Ett hus brinner och slocknar. Allting brinner och slocknar. Det har ingen betydelse. Lämna din far i fred, Elis Eberhard. Det är det enda, som har någon betydelse.
Hör han, lektorn, vill han vara bra och borga mig en tia, så ska han få se något rart. Vad är det? frågade Aposteln. Helledudarna, svarade Johnsson. Aposteln hade inga pengar. Men Elis Eberhard, som ville vara i fred, stack fram en femma. Han lämnade sällskapet och slog sig ned på bänken under björkarna. Där satt han och kisade ned mot staden och undrade om ryktet snart skulle vara i gång.
Allt, vad jag trott mig uträtta, har fallit, jämnats med marken. Dött. Det är lugnast så. Jaha, kanske det, sade Elis Eberhard. Till exempel nu mitt verk, mitt sjukhus. Stred jag inte som en hjälte, innan jag fick det till stånd? Jo. Och jag var en smula stolt. Inte så mycket, det ligger egentligen inte för mig. Men i alla fall satte jag svansen i vädret, så pass en gammal cyniker förmår. Nå.