Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 8 maj 2025
Men likafullt kastade hon en lysten blick efter brickan, då den fördes bort, osäker om huruvida hon värkligen fått af alla sorter, eller om kanske någon i alla fall blifvit glömd. Nog skulle de pösa, om de finge Fanny gift med doktor Broberg. Men däraf blir intet, det säger jag. Det vågar jag slå vad om. Hur skulle han vilja blifva släkt med sådant obildadt folk!
Om Fellmans bjudning, vet ni, hade guvernörskan sagt att det inte var fint alls, rysligt mycket mat, men alt illa tillredt. Husan var hos oss och berättade om det. Se, där kommer ju Fanny. Hon sänkte rösten. Nå, nog är hon nu pyntad och utstyrd. Gubben Penttinen lär ha bjudit hit doktor Broberg eller Sprooper som värdinnan i det här huset säger, hi, hi, hi, han hoppas nämligen få honom till måg.
Vi ha inte kostat på dig och skolat dig för att du skall gå och bli gammalpiga. Hyi! Hvarken Fannys böner eller tårar hjälpte. Såsnart Penttinen träffade doktor Broberg, bad han honom alltid besöka dem. »Fanny har så ledsamt efter er», tillade han dessutom ibland. Men då han berättade därom hemma, blef det riktigt galet. Fanny grät hvarje dag i en hel veckas tid och hvarken åt eller talade.
Viljelöst och utan att veta hvad hon gjorde hade Fanny sjunkit ned på en stol. Broberg stod framför henne, smålog förläget och strök sina mustascher. Fanny vågade icke lyfta sina ögon från golfvet. Hennes blick fäste sig vid Brobergs stöfvelspets och stannade där som fastnitad, oaktadt föremålet icke egentligen erbjöd någonting särskildt betraktansvärdt.
Naturligtvis hade hon bort deltaga i samtalet, men, oaktadt alla ansträngningar, kunde hon ej hitta på någonting att säga. För öfrigt var det omöjligt att länge orka följa med deras prat. Hon försjönk småningom i sina egna tankar. Hon hade engång träffat doktor Broberg på skrinnskobanan. De hade blifvit presenterade för hvarandra och skrunnit tillsammans en stund.
Nå det var en annan sak, nog måste du ju spela då, eftersom han bedt. Och spela nu riktigt vackert, ropade modern efter henne. Hon spelade utantill några mindre stycken, hvilka ingen hörde på. Doktor Broberg försökte till en början göra det, men han måste snart afstå, ty samtalet, gick så länge musiken varade, i ett enda högljudt sorl, hvilket öfverröstade den fullkomligt.
Det säger jag att inte blir du någon gammalpiga, föll modern ifrigt in. Om pappa hälst skulle lofva att aldrig mera bjuda doktor Broberg hit. Lofvar pappa? Nej, det gör jag visst inte. Snälla pappa ! Inte lönar det sig ju i alla fall. Han bryr sig inte om mig och jag bryr mig inte om honom. Visst bryr han sig om dig, det skall du få se. Och du skulle inte bry dig om honom? Om en doktor!
Fru Ahlholm böjde sig öfver bordet och hviskade så att alla hörde: Lämna du spelningen till litet senare och gå och tala med doktor Broberg igen. Inte vet du när du en annan gång träffar honom. Hon drog sig tillbaka, skrattade och blinkade hemlighetsfullt med ögonen.
Nå kippis nu, vi ska dricka svärsonens skål. Nej, nej, tackar så mycket, jag dricker inte brännvin, afvärjde Broberg och drog sig tillbaka. Nå hvad krusar ni nu där onödigtvis. Nej tack, värkligen inte. Och därmed måste Penttinen slutligen lämna honom.
Dagens Ord
Andra Tittar