Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 27 oktober 2025
Det misshagade icke Mademoiselle de La Feuillade, att denne unge herre, något som hon väl märkte, allt emellanåt förstulet mönstrade henne från sidan, tydligen imponerad av hennes prinsessehållning. Bourrienne kom brådskande in i rummet och gick fram till abbéen utan att se henne.
Jag förlåter dig, mumlade hon brådskande och gick hastigt ut genom dörren, som han höll öppen för henne. Un triple printemps celui de l'année, celui de la vie, celui de la gloire! Le comte de Ségur.
Fröken Kerstin kände sig snarare beklämd än livad av dess övermäktiga trots och lyfte sina blickar till den gladare tavlan av ryttaregrupperna på den motsatta stranden, när hennes lilla tjänarinna Maju brådskande nalkades henne från boningshuset och medförde ett bud att hon genast skulle skynda tillbaka till gården. Är han kommen? Ja, fröken! Han och herr Henrik. Vilken han? Kungen.
Midt igenom väggen, utan att ta' till rätta ingången kom Ante, så slut, att han, innan han kunde få fram ett ord kastade sig ner rak lång på marken. Blek var han, med håret klibbigt af svett. Det dröjde om innan han förmådde röra sig eller säga ett ord. Ante reste sig brådskande åter opp. "Lägg ihop de vi ha och stoppa i kunten.
En fruktan att ej förbli den första, som gifvit den lärda världen denna dyrbara gåfva, har troligen föranledt det brådskande i hans uppgifter. Han säger om sin örn intet mer än att: "Tidens örn far opp i ringar, Och hvar ring är ju ett år, Mänskligheten tar han uppå sina vingar, Och hans bana opp mot solen går ."
Gå din väg, Valentine, sade hon brådskande, med otydlig, svävande röst. Därpå hastigt då pigan nästan var utanför dörren: Kom hit. Lås dörren. Du hon gick fram till henne och tog henne hårt om handleden.
De bägge herrarna Caulaincourt, far och son, hade genast, så snart de hörde general Junots ord, gått ut för att skaffa närmare underrättelser. Nu kom markisen in igen. Mina damer, sade han brådskande, ursäkta, att jag låter Armand allena följa er tillbaka till Rue du Bac. Man har bett mig om att fara till Tuilerierna i afton. Den arma Joséphine, nu kan hon behöva att vara omgiven av sina vänner!
Endast ibland ryckte hon upp sig och uttalade en sats kort och brådskande, liksom ett slags oväntadt impromptu. »Jag var nästan nitton», hviskade Schana. »Ack, hvad jag var lycklig! Minns kusin att han ... student Asp brukade komma till oss om söndagarne?»
Tätt bakom sig hörde han ljudet av lätta, brådskande steg som av en ung kvinna. Han hade just kommit till en lyktstolpe, då hon upphann honom och gick förbi. I skenet av lyktan såg han, att det var Ellen. Ellen... Det kom oöverlagt, ett dämpat utrop, som han icke kunde betvinga och som gjorde honom själv häpen. Hon stannade genast och betraktade honom under några ögonblick utan att säga något.
Över bröstet bar han ett brett band och på det stod något i silverbokstäver som jag glömt. Träffas bankdirektören? Ja, men han har sammanträde just nu är det något brådskande? Hur var namnet? Jag lämnade mitt visitkort. Det bars in på en silverbricka, och så satte jag mig att vänta. Det dröjde inte länge förrän bankdirektören kom. Han såg ut som nu, ehuru mera undrande och förvånad.
Dagens Ord
Andra Tittar