United States or North Korea ? Vote for the TOP Country of the Week !


Hon lyfte upp draperiet från ena fönstret och pekade utåt. Från husets dominerande höjd kunde man se ned öfver Norrström och öfver staden andra sidan. Den sträckte ut sig dernere vid och jemn, halft i fågelperspektiv; och i det mörka, blanka vattnet speglade sig dess glittrande ljus.

"Ah! köpa, köpa, 1 rub. 50 kopek, ah! pajalusta"! och hans tänder blänkte hvita i det han med en min af innerlig kärlek räckte sin hand efter den blanka penningen, att jag måste skratta.

Deras hästar voro våta och blanka som likstränderna vid Amsvartners hav, deras egna fagra anleten bleka och tankfulla. Vem söken I? frågade jag. Och svarade de: En konung. Vi söka en konung för att hämta honom till den sista tomma platsen konungabänken i Freyjas ljussal. Månne det är du? När vi funnit honom, skola salsdörrarna för alltid falla igen.

Men den blick, borgmästaren slungade efter den unge mannen, kom de närvarande Barbackaborna att bäva för Perssons öde. Tredje mötet mellan Persson och borgmästaren skedde, även det, Storgatan, och det blanka söndagsförmiddagen till köpet.

Hm! tänkte han, Sara Vid Vid har ingenting förtärt morgonen. Jag har lust att upp däck och se efter om hon kan talas vid, eller bjudas? om hon par exemple kan äta? Stövlarna besågs och befanns blanka, tschakoten renborstad och galant. Med två elastiska skutt uppför trappstegen var den unga, "slanka" krigaren snart åter däck, såg sig om, och tog sikte fartygets förstäv.

Framför oss bordet surrade théköket, och i den engelska marmorspiseln brann en liten brasa, hvars strålar rätt vackert återkastades af det blanka stålet, som utgjorde eldkammarens tapetsering. den hvita spiselkanten stodo uppställda en mängd små vackra saker.

En torpare bortledde såsom lättfånget byte korporalens enda ko, Ingrids älskling, den hon omsorgsfullt skött och fodrat. En gammal bonde och hans hustru stodo i djäknarnes grannskap, inbegripna i ett livligt samtal rörande korporal Brants helgdagsrock, den bonden inropat, och den gumman menade skulle passa bra, sedan den röda kragen och de blanka uniformsknapparne blivit borttagna.

Men det fanns också många ståtliga herrar och fruar. Alla visste de, att de om några år skulle vara döda och att de blanka folkungahästarna snart icke längre skulle bära dem över vägarna.

Han hoppade av, gick omkring åkdonet och gav sin reskamrat handen för att hjälpa henne ned. Hon ställde sig upp, men letade länge efter fotfäste för sin blanka kängspets. Hjulnavet föreföll henne tjärigt att stiga .

Den smala remsa av himmelen, som trädens spetsiga grenvalv lämnade fri, lyste över deras huvuden med den ödsligt blanka och frusna färg, som det blåa av himmelen får, solen har gått i moln. En sädesärla sprang hit och dit framför deras fötter i meningslöst sicksack; hon hade en lång mask i näbben. Vart för den här vägen? frågade Märta och pekade en gångstig inne mellan stammarna.