Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 24 oktober 2025
Gumman stillnade plötsligt, strök magen platt under tunga händer, sade lågmält men tydligt: Tand för tunga, dotter, tand för tunga. Och det blev ett ögonblick tyst i Sutre. Så började moran åter surra. Nej, Träsken där kan han kujonera, eftersom han är karl, men mor i Sutre rider han lagom, lilla greven. Kommer han som en annan strykare och ber om ett mål mat, så ska han få.
När främlingen närmade sig skrek han högt: Spring då, pappa! Det är varulven. Båda herrarna skrattade, men ingenjören var synbarligen förlägen. Han hade suttit på trappan och talat högt för sig själv, som hans vana var. Och plötsligt öppnas dörren, och doktor Hyltenius träder ut och ber om ursäkt, att han ofrivilligt lyssnat.
Så finnes ett, som han hoprafsade på en krog i beskänkt och förslöadt tillstånd: »Men jag ber om tillgift, Ty pennan intet duger. Tron I't ej, läs min skrift Och sen, att jag ej ljuger! Här bullrar Bacchus' folk, Och om I tron mig sann, Så finnes mången holk , Som rimlust störa kan.
Men fru Luitgard slog dristigt med sitt ridspö i bordet. De eländiga! Har du inte nog på dem? Jag har bara tre ridsvenner med mig, men jag ber dig, herre, att följa med oss. Och när en kvinna ber, svarar kung Valdemar ja. Ja, svarade han klingande och kysste henne på ärmsnibben och på händerna, glad över hennes närhet. Han såg ingen annan, och salen skulle ha blivit tom och kall, om hon hade gått.
Hon knäppte ihop sina händer emot mig och nästan skrek: »Du ber mig väl inte om, att jag skall leva efter detta, leva utan Sven. Jag kan det inte. Jag kan inte.» Det var min aning, åt vilken hon givit ord, och jag stod där rådvill och utan att kunna få ett ord över mina läppar. »Sätt dig hos mig», sade hon. »Jag ska' inte bli häftig. Jag ska' tala lugnt. Ty jag är inte orolig längre.
Jag ber dig därom såsom ett högsta prov på din vänskap, besvär dig därom i namn av den heliga allmänneliga kyrkan, som skulle lida en svår, en oersättlig förlust, om du förgäter den bön jag härmed lägger dig på hjärtat och minnet. Prokonsuln bedyrade, att han skulle vara mycket lycklig, om han i en så ringa sak kunde ådagalägga den oändliga vördnad och tillgivenhet han hyste för biskopen av Aten.
Hvad gör det. Han kommer nu första gången. Du säger att han inte är bekant. Nå pappa har ju sett honom hos Vellmans i går. Hörde du inte? Första gången hade han bort komma själf, objuden. Prata inte råsk. Om pappa inte ber honom, kommer han naturligtvis inte. Där ser du nu Rika, sade modern på finska, vänd till pigan, hvad sade jag? Inte är det häller henne i smaken.
Rika prydnader lysa i hennes hår, men i hennes ögon glänsa tårar. Hon tyckes fly med fasa. Hon möter det sorgliga tåget. Hon stadnar, hon bäfvar. "Alhejdi död? Du älskliga, du mitt enda värn! Men se, hvad glimmar i din halfslutna hand, tack Alhejdi". Sakta löste hon dolken ur Alhejdis kalla hand; men hon dröjer ännu, hon tyckes tveka. Se hon knäböjer, hennes händer omsluta dolken, hon ber.
För att icke något af det jag nu säger må missförstås och uttydas såsom ett förringande af universitetsbildning, så ber jag att få förklara, att jag talar här till de lyckliga fattiga unga män, som äro hänvisade till arbete för sitt uppehälle.
Därpå vände hon sig till Greta och sade med kärleksfullt allvar: "Vet du, Greta, jag tycker det är bäst att du genast vänder om och riktigt snällt och ödmjukt ber Lotta om förlåtelse. Men" tillade hon "det är en annan, som är djupt bedröfvad öfver din synd, hvem tror du jag menar?"
Dagens Ord
Andra Tittar