Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 6 september 2025
Töm alltså denna bägare med mig! Men dervischen hade redan flytt med fingrarna i öronen. Aftonen den 12 maj 1813 landade kapten James Mc Neill med sitt fartyg Endeavour utanför den största av Tillgivenhetsöarna, som icke besökts av någon vit, sedan det portugisiska fartyget Affonso da Costas besättning strandade där hundra år förut och uppåts av invånarna.
Han grep blixtsnabbt efter långluren, satte den för munnen och blåste till allt hvad hans lungor förmådde, midt i öronen på björnen, som löpte tätt förbi stenen efter kvigan, som han just ämnade rama. Björnen vacklade tillbaka inför så otäck, oväntad olåt midt i hans för alla oljud så ömtåliga öron.
Och din fostermor dammade dig om öronen, som om du varit full af mal. Att du inte kunde kläcka ur dig att du inte annat ondt gjort än suckat för den där studentstackarn.» »Hon hörde ju inte på, hva' jag sa', och inte du heller!
Du skall säga: »Hören HERRENS ord, I Juda konungar och I Jerusalems invånare: Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Se, jag skall låta en sådan olycka komma över denna plats, att det skall genljuda i öronen på var och en som får höra det.
Han I hört den där susningen i öronen, vilken liknar bullret från en vattenkvarn? Han I märkt under tystnaden nattetid eller till och med på ljusa dagen, huru minnena från ert förflutna liv återuppväckta röra på sig, ett i sänder eller gruppvis. Alla felsteg som du begått, alla förbrytelser, alla dumheter; de jaga upp blodet i örsnibbarna på dig, kallsvetten i håret, rysning utefter ryggraden.
Då kom HERREN och ställde sig där och ropade såsom de förra gångerna: »Samuel! Samuel!» Samuel svarade: »Tala, din tjänare hör.» Då sade HERREN till Samuel: »Se, jag skall i Israel göra något som kommer att genljuda i båda öronen på var och en som får höra det. På den dagen skall jag låta komma över Eli allt vad jag har uttalat över hans hus, det första till det sista.
Och hon fortsatte att läsa, tills Tomas plötsligt reste sig, fattade hennes hand, smekte den, kysste den. Godnatt, sade han endast. Hans röst var grumlig; han kände det som om gråten ville fram. Och han gick. Modern satt kvar i tankar och lät boken falla ned mot knäet. Tomas hade aldrig förr brukat kyssa hennes hand. Tomas gick ute i snön. Den gamle mystikerns ord ringde honom ännu i öronen.
De hade aldrig varit med om dylikt, och hade inte tänkt sig möjligheten. Skulle de inte ha arbete till dödagar? Var står det skrivet? frågade Bromsen. Nej, det stod inte skrivet någonstans och arbetarna gingo hem till sina madammer, klöste sig bak öronen och sade: Nej, gubbfan har nog rätt, si. Det står inte skrivet. Lyckligtvis var det slädföre och stor timmerkörsel i skogarna.
Man kunde godt tycka bra om starkt och glada sig åt lifvet, men när man skulle visa sig för folk, måste man vara presentabel och inte så där gång på gång dumma sig. Så började länsman dra öronen åt sig. Lasse var så lösmunt, när han fått något i sig.
Munnen, näsan, ögonen och öronen stodo visserligen något skarpt ifrån varandra, såsom hos lägre utvecklade individer, där harmoni mellan sinnesorganen ej hunnit utbildas, men intetdera framträdde oroande på det andras bekostnad, antydande störd jämvikt.
Dagens Ord
Andra Tittar