Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 3 maj 2025
Gästgivarn var långt ute på åkern, gick sin sega gång fåra upp och fåra ned. Sent omsider kom han fram till barnen, som slagit sig ned i gräset runt korgen. Flickorna lyfte av locket. Gästgivarn tog bröd och sovel, skar det och gav först barnen, sedan sig själv. Men pojken tog inte emot. Hemmase har di bättre, sade han. Gästgivarn log.
Hans förtjänster, dem han ägde och för vilka han blivit oumbärlig, bestodo i att kunna smida och snickra, men hans otroliga förmåga att göra allt, som syntes mest, reste honom upp mot Carlsson som en farlig medtävlare, ty vad Carlsson gjorde under fähustaket eller ute i åkern syntes icke så mycket.
Ända till dess det blev sent talade han lugnt med bryten om den följande dagens nödvändigaste göromål på åkern. Först om natten kände Ingevald med sig, att han icke längre kunde bära tystnaden. Utan att veta det hade han lagt sig i halmen alldeles bredvid fadern. Far, du ligger vaken, sade han. Det finns ingen människa, som jag hatar så som Ulv Ulvsson. Han är min värsta fiende, Ingevald.
Indelta armén hurrar icke, ty man har glömt ge dem brännvin. Skott. Regementsmusik. Flaggor. Men ute på åkern går bonden bakom sina oxar och kör i trädan.
Det klappar mig på axeln, liksom en trofast vän, och när jag blir gammal, min son får det igen, det får han, om jag lefver så länge. Nu skördas på åkern och bärgad är hvar äng, Gud gifve att rik vore säden! Och kommer jag ej åter, så får jag blodig säng: godt sofver man, när man dör med heder. Ty dålig den bonde, som ej från plogen går, när det med tro och frihet i landet illa står.
Bortom land och sjöar. Hvar är kyssen? Ack, blott i min längtan! Ax vid ax på åkern vagga, Korn vid korn i axen gömmas; Så hvart flyktigt ord, du fällde, Växer i mitt trogna hjärta. Grymma, otacksamma gosse, Odlarn går att bärga tegen, Men du sår blott, du, och skörden Lämnar du åt himlens fåglar, Lämnar du åt snö och vindar.
Och hans lärjungar trädde fram till honom och sade: »Uttyd för oss liknelsen om ogräset i åkern.» Han svarade och sade: »Den som sår den goda säden är Människosonen. Åkern är världen. Den goda säden, det är rikets barn, men ogräset är ondskans barn. Ovännen, som sådde det, är djävulen. Skördetiden är tidens ände. Skördemännen är änglar.
Sedan lät konungen henne få en hovman med sig och sade: »Skaffa tillbaka allt vad som tillhör henne, och därtill all avkastning av åkern, från den dag då hon lämnade landet ända till nu.» Och Elisa kom till Damaskus, under det att Ben-Hadad, konungen i Aram, låg sjuk.
En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar. Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo. Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar? Säg icke: »Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar.»
DANIEL HJORT. Jag hör det tydligt, som jag lågan ser och gården, skogen, åkern bort till höger. Ha! minnet som en vådeld flammar upp i dunklet af den natt, där förr jag famlat. KATRI. Förstärkning hade Flemings knektar fått, de våra flytt, din fader sårad fallit, och de, som började med rån och våld, med mordbrand slutade sitt segerjubel. DANIEL HJORT. En skogsväg mins jag nu, en stormig natt.
Dagens Ord
Andra Tittar