Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 17 september 2025
Då greps jag av den svartaste förtvivlan; jag störtade in i min kammare, kastade mig på bädden och upphävde böner och förbannelser om vartannat. När jag efter en stund hörde min mor återvända sansade jag mig för att inte väcka hennes misstankar. Hon kom in till mig och sa: Nu har jag gått i dina ärenden och gjort mitt bästa. Jag tänker, att du skall gifta dig med Nathan Speibachs Maria.
Medan en del av nybyggarne var samlad hos Krysanteus för att med honom rådslå om åtskilliga ärenden, som rörde deras samhälle, hade Hermione gått att lustvandra och härunder mött Teodoros. Deras samtal vände sig nu, som nästan alltid, när de voro tillsammans, kring religionen.
Det var icke till någon af sin familjs medlemmar denne man vände sig för att finna den nya kraften. En ung man anställd i ett bolag hade ådragit sig hans uppmärksamhet vid utförandet af några uppdrag för sin firma. Den unge mannen hade ofta ärenden till den äldre affärsmannen. Denne var klok och gick icke hastigt till väga.
Hon saknade numera icke något annat sällskap. Sålunda var hon i sin kammare liksom i sin enda pålitliga väns skydd, och därför rörde hon sig därifrån endast då hon nödvändigt måste. Men så fort hon uträttat sina ärenden, återvände hon med snabba steg och slöt hastigt dörren efter sig, alldeles som om hon fruktat att någon fiende förföljde henne.
"Kanske jag inte velat gå Guds ärenden, om jag inte varit en krympling", fortfor han, "jag hade väl då varit mest glad åt att få leka tror inte herrn det?" "Jo, det kan nog hända. Guds vägar äro högre än våra vägar." "Och jag är så lycklig öfver att herrn kom upp till mig och talade om det där för mig, ty nu vet jag, att Gud hört mina böner och att jag får fortsätta att skicka ut mina bref."
Men fadern ville icke släppa honom vill i fantasierna, utan han fick numera gå ärenden, såsom att hemta tidningar och aflemna post, hvilket han ansåg som ingrepp i sina personliga rättigheter och alltid gjorde med missnöje. Det talas nu för tiden så mycket om sanningen och tala sanning, som om detta vore en svår sak, hvilken förtjente beröm.
Det hade fallit mig ur minnet, men nu finner jag, att det stämmer. Och är det inte så, att ni ofta tala om henne, och att ingen av er vill giva efter? Ännu en gång, hövding! Jag kom till ditt skepp i andra ärenden. Efter du vill veta det, så är det sant, vad du säger. Men är det för att göra mig till gyckel, som du hela tiden talar så högt? Hören nu, alla skeppsmän, att det var sant!
Bland de talrika åhörarne till den ovan skildrade serenaden voro även presbytern Eufemios och rabbinen Jonas. Båda hade viktiga ärenden att uträtta. Eufemios kom ifrån Petros och bar i sin gördel ett brev, som tidigt följande morgon skulle överlämnas till Krysanteus. Detta brev innehöll endast några rader.
Men detta rum synes mig icke vara stället att vidlyftigt avhandla sådana ärenden. Du har rätt. Säg i korthet dina nyheter! De äro av den art, att de böra meddelas både dig och församlingen. Om du fördenskull tillåter mig tala till folket ... Här? Nej, min son. Vad tänker du på? Vad du har att meddela församlingen måste här ske genom min mun.
Petros omfamnade den förvirrade ynglingen och fortfor till Krysanteus: Om du ännu icke besinnat dig, utan vill verkställa ditt uppsåt, så är jag nu färdig att följa dig. Jag hade visserligen åtskilliga ärenden att ordna, innan jag trädde inom fängelsedörren, men jag vill icke besvära dig med en bön om uppskov, som du förmodligen icke skulle bevilja.
Dagens Ord
Andra Tittar