United States or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Men vid trädets topp i fallet Möta falkarne hvarandra, Öga blixtrar vildt mot öga, Och mot vinge klappar vinge. Och en blodig strid är börjad Mellan falkarne i flykten; Ingendera unnar bytet Åt den hotande rivalen. Men från kvisten, där hon sutit, Skyndar, skrämd af dånet, dufvan; Nära, nära är förföljarn, Och den kända hyddan fjärran.
Som en mörknande glöd låg solen på askgrå himmel: storekens kala topp bildade ett ugnsgaller framför glöden. Och utför klinten dråsade dimflockar, lade sig som grå askhögar över skogsbrynet. Mor skickade barnen med mat till ögårn. Flickorna buro korgen, Lasse gick före. När han hunnit ett stycke bortom vedbacken, där Daniel spräckte kubbar för stekugnen, tvärstannade han, spärrade stigen.
Kulen är vintern, flicka, och tung är för vandraren ränseln; Sen vi hos främmande fastat, af fruktan för tjufvar och bofvar, Dricka vi öl, då vi komma till gamla bekanta och kunder. Härlig är gossen, härlig den stolte archangelske gossen; Topp, att du tager till man den blomstrande, sköne Tobias!
Så skall Aron samlas till sina fäder och I dö där.» Och Mose gjorde såsom HERREN hade bjudit; och de stego upp på berget Hor inför hela menighetens ögon. Och Mose tog av Aron hans kläder och satte dem på hans son Eleasar. Och Aron dog där uppe på bergets topp; men Mose och Eleasar stego ned från berget.
Det ansågs såsom en stor sorg, att ej efterlemna några söner, dels af nyssnämnde anledning, dels äfven för att fädrens namn, hvars slägtlängd förvarades vid Arken, sålunda skulle utdö och arfslotten öfvergå till fjermare Stamslägtingar. *Hören basunen hur mäktigt den ropar Eldarne skåden på bergens topp*
Det är friskt och tyst i skogen en klar vintermorgon, medan ännu stjärnorna lysa från den grönblå rymden och synas så nära, som om de sutte i storfurornas topp. De se så vakna och menande ut, som om hvar och en af dem hade en stor, ljus saga att berätta. Det är lif och stämning i skogen en sådan där vintermorgon, när solen går upp och färgar allt i rosenrödt.
LEDSVENNEN. Då säger jag, att ingen fanns, som kunnat se Hos någondera af de båda drottarne I glans, i kraft, i ädelt skick en olikhet; Men som två örnar, kretsande kring fjällets topp, Så lika voro båda. Pansarskruden blott Och deras hjälmar, olikt prydda, skilde dem. TEKMESSA. Och anletsdragen?
Om tre eller flera köper har jag förlorat och ger dig, Silverling, tio tusen kronor, köper ingen eller endast en eller två, anses din sats, att man katn sälja allt, vederlagd, och du ger mig tio tusen. Dessutom bjuder den förlorade sällskapet på en bättre middag.» »Topp!» sade Silverling. »Beställ middagen genast, du som kommer att förlora.
Långt bortom fjärdens våg, Långt bortom fjällets topp Du ensam dagen såg Och växte ensam opp. Jag saknade ej dig, Jag sökte ej din stråt, Jag visste ej en stig, Som skulle ledt ditåt. Jag kände ej din far, Jag kände ej din mor, Jag såg ej, hvar du var, Jag såg ej, hvart du for. Liksom den bäck, där rann, För den, som rinner här, Vi voro för hvarann, Så länge du var där;
Denna ryttarskara hade till sitt utseende intet utom fälttecknen de gyllene örnarne som påminde om romerska hästfolket i förflutna tider. De barbenta, med lätta harnesk, prydliga hjälmar och korta svärd utrustade ryttarne voro förvandlade till skepnader, höljda från topp till tå i en vidunderlig järndräkt.