Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 16 oktober 2025


Pilar susade från bågsträngar; de träffade henne ej, men hon hörde deras dödsbådande vin och flydde... flydde fort den flämtande barmen tillät. Ännu länge hörde hon bakom sig förföljarnes steg och rop; det var dock måhända endast blåsten, som nyss börjat jaga i skogen. Stundom stannade hon förfärad, ty mörkret gäckade henne och lät henne i varje besynnerligt formad buske se en fiende.

böjde jag knä, begärde mitt barn tillbaka af Gud och grät. Min herre, friden kom åter och saktmodet, och jag följde Rosas spår. jag hunnit dörren till hennes kammare, hörde jag hennes röst. Det var rösten af en bedjande, men den var låg, och en fläkt susade i almens krona vid trappan.

Ibland gömdes de bakom en skyddande hand, om det susade till i trädkronorna, och kastade skenet bakåt stränga och allvarliga ansikten. Det var Inges hirdmän och huspräster, som förde Ulv Ulvsson med sig ut i skogen. Hans händer voro bundna med ett rep.

"I morgon", sade Hildred, utan att svara Nornas inbjudning att dröja. "I morgon, om än vind och våg och sky lägga sig deremot". Och Norna kom; men i feber och yrsel låg Hildred. Hon talade: "Norna, jag skall , det ropade stormen åt mig, det susade regnet för mig, det trängde tvert igenom min kropp och lade is i min blod, det dånade vågen mot båtens kant.

Månen hade sänkt sig något och färden gick genom svarta granskogen, som susade tungt i nattvinden, under blinkande stjärnor med Karlavagnen överst.

Hafvet var ännu upprördt, dyningarne stego och föllo, stora, glansiga böljor höjde och sänkte sig, och vid stranden, där det farliga undervattensgrundet låg, skummade det ännu. En bränning slog hvit och fradgande högt upp, men land susade det helt sakta i träden och vinden höll att somna af någonstädes långt borta i skogen. Den vackra Dalön låg som en trädgård midt ute fjärden.

Det var ju alldeles naturligt. Hvarför undrade jag däröfver? Och hvarför ogillade jag det? Obesväradt fortsatte de sitt samtal. Jag kunde ej mera noga följa med, ty det susade i mina öron, och mina händer darrade, att jag hade svårt att beherska mig. Du är riktigt barnslig en riktig fjolla är du, sade jag till mig själf. Det hjälpte ej.

Hans röst var hes och uttalet främmande. Orden susade förbi Hannas öron; hon uppfattade blott andemeningen, men den gjorde henne stel af ångest och hon rustade sig till försvar. Hon återtog med våld herraväldet öfver sig sjelf när hon svarade: Om det är sant, att ni är min far, har ni längesedan .

Om en halv timme ha vi ostvinden här med snötjocka, och vill det sig riktigt illa, bryter isen upp. vete hålen hur det går med oss. Raska nu bara! Han satte till att småspringa och Carlsson efter; snön susade om fötterna och dånet tycktes följa. Nu är det slut med oss! skrek Gusten och stannade, pekande ett ljus, som blixtrade fram bakom en kobbe i sydost.

Var han var, konstaterade han lätt nog. Han stod en nattmörk landsväg. Skogen susade omkring honom. Träden voro mörka och förvridna. Men han hade hört något utom deras sus. Han hade hört smygande steg bakom sig. Någon förföljde honom i mörkret. Han stod en stund med bultande pulsar.

Dagens Ord

skepnads

Andra Tittar