United States or Slovakia ? Vote for the TOP Country of the Week !


Vi nämnde, att hos Stjernhjelm förefanns ett visst utile dulci, en viss nykter uppfattning af poesin, förenad med en i det hela måttfull form efter antika mönster och en hög tanke om skaldekonstens värde, om den blott blefve rätt tuktad och uppfostrad.

Man kan lätt tänka sig, med hvilken förtjusning de emottogos, och hvilken anklang de uppväckte. Tyvärr kunde ej ens hos Stjernhjelm, de fel undvikas, som vidlåda hvarje jätteföretags början.

Sondén talar om hans våldsamma, vilda, af inga regler bundna lif, kommer att tänka Stjernhjelm i anseende till bådas antika seder att vara nöjda med litet och sig sjelfva nog; men dock hvilken skilnad, utbrister han: »han är den senare olik till den grad, att man med begagnande af Platos bekanta uttryck om Diogenes med all rätt kan kalla honom den rasande Stjernhjelm». Wieselgren påstår, att af den med goda qvaliteter försedde ynglingen uppstod en förfallen student, som i Stockholm födde sig såsom griftpoet och gratulant vid bröllop och dylikt, samt att han står som ett ypperligt bevis går-an-teorins värde.

Sedermera har denna dom sin egentliga tillämplighet Runius, men kan aldrig träffa Lucidor mera än den träffar andra och sjelfva Stjernhjelm. Det har blifvit ett axiom att hopföra Lucidor och Runius som stallbröder i platthet, likgiltighet och lefnadssätt. Det är vår skyldighet att till den förres heder tillbakavisa en sådan sammanställning.

Stjernhjelm, hvars snille visserligen var fullt vuxet och omedvetet genomträngdt af samma glada och fria uppfattning, hade dock stött ett alldeles obearbetadt språk och en ännu ointresserad allmänhet, att han vid sitt tunga arbete att nyskapa dem båda ej hann fullt utveckla sina vingar. Columbus och Lagerlöf stå dervid långt efter mästaren.

I geografin känner han för sin tid ganska utförligt till städerna i Orienten och använder till passande jemförelser Egyptens mumier, pyramider och öfriga jätteruiner. Af den äkta svenskan i hans arbeten synes det som han både förstått isländska och liksom en Stjernhjelm och en Verelius nitälskat för det fosterländska tungomålets renhet.

Han tyckes deri vara påverkad af Stjernhjelm, med hvilken han ju också umgicks, och skildrar samma lekande och satiriska sätt som denne gjort i sitt »Bröllops besvärs ihågkommelse». Man vet visserligen ej, när nämda Stjernhjelms dikt var färdig och första gången kom ut i bokhandeln, men intet hindrar, att Lucidor fått se den i manuskript hos författaren samt genast blifvit fattad af dess snillrikhet.

Vi dock besinna det sisyfusarbete, som dessa män företogo sig, att samma gång tillskapa och sydländskt manér versifiera vårt tungomål. Men föga mindre förvånad skulle väl Stjernhjelm sjelf hafva blifvit, om han fått läsa sådana alster från män, som sade sig utgå från hans skola och föredöme.

Sjelfva Stjernhjelm, som syntes hofvet och konverserade med Kristina, har öfverlemnat en den slipprigaste gåta »till alla vackra damer». Lucidor gör sammaledes »till alla kysksinte och dygdälskande mör». Man begagnade gerna gåtan för att framkalla fruntimmernas gissning och rodnad.

Det låg i sakens natur att hans dagar skulle bli sämre och sämre. Han har således önskat att . De yttre förhållandena blefvo också allt dystrare. Med hvilka känslor skulle han ej vid den nu ändtligen skeende begrafningen af Stjernhjelm den 28. juni 1674 se den långa sorgprocessionen från Brunkeberg till S:t Klara kyrka! Men ingen sång till den store hädangångne!