Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 10 juli 2025
Men hon skulle få lyssna till dess sång och de övriga ärade människorna skulle få lyssna och generalagenten skulle således väsentligt bidraga till att höja stämningen utan att egentligen själv göra någon förlust. Han var viss om att vara välkommen och säker på sin framgång, och för resten var han inte så dum, att han tänkte låta någon människa fördärva hans goda humör.
Han tyckte sig rent fysiskt kunna förnimma, hur allvaret, den högtidliga stämningen åter steg upp inom honom, som om han stigit i ett varmt bad. Och medan klockan ringde där nere, sade han halvhögt till sig själv: Nej, dä ä inte för sent! Ja känner att dä inte ä för sent. Nu ä ja snart redo. På eftermiddagen, sedan Percy varit hemma hos honom och hämtat sockerskålen, gick han ut till sin mor.
Så dalade dunkelljuset stilla öfver nejden, men natt ville det icke bli, och Elsa smög omkring med glänsande ögon, betagen af den underbara stämningen, lyssnande till taltrastens sång ur djupa skogen. Allt detta var just som en saga, och det omöjligaste blef möjligt i midsommaraftonens trolska dager.
När skedde genombrottet? Hon hade varit fri och lugn hela dagen, hon hade sofvit längre och tryggare än vanligt. Hon erinrade sig stämningen på teatern dagen förut. Hon hade sett honom med hustrun i samma loge, leende, konverserande. Frun hade ett alldagligt, vackert ansikte med mycket och ljust hår »blonda lockar och ögon blå» alldagligt, alldagligt! Och han en vanlig äkta man.
Det där tyckte hon var så roligt, och det sade hon nu högt, och det var därför brodern var ledsen, men det var nog för annat också. Emellertid började stämningen antaga en muntrare karaktär; sånger och tal avlöste varandra, och ultimus blev anmodad att repetera sitt tal till kvinnan, som han i morgon skulle uppläsa i kyrkan.
Snökornen stucko som knappnålar i ansiktet. I skolan gick stämningen hög. Pojkar, som bodde i utkanten av staden berättade vidunderliga äventyr om snödrivor, de måste plumsa sig igenom, så oerhörda, att det gått dem över axlarna. Man ville tro dessa berättelser, men visste inte om man vågade. Morgonbönen hade mindre andakt över sig än någonsin.
Det lade sig med ens den där underliga stämningen öfver dem, som så ofta griper oss en sommarnatt. Allt gammalt färglöst är som förgånget, framtiden synes rosenfärgad men lika fjärran som den morgonrodnad, hvilken redan kan skymtas i öster.
I den stämningen satte hon sig att läsa, med armbågarna på bordet och hufvudet stödt mot händerna, och hon läste och läste, medan regnet föll oaflåtligt, oafbrutet, och hon hörde intet annat ljud i världen än en utestängd kycklings pip, men det föreföll henne till sist, som om det kommit inifrån, från hennes egen själ; ty här i denna bok fanns ju allt, hvad hon längtat att få sagdt, blott större, starkare, manligare än hon själf någonsin skulle kunna säga det, och hon grät af beundran och smärta aldrig skulle hon kunna åstadkomma någonting värdt att nämnas i samma andedrag som detta!
Alldenstund både stewarden och konstapeln fått gå i land, dukade nu kaptenen själv fram i kajutan vad huset förmådde och det var icke småsaker danskt brännvin, norsk sill, svensk renstek, engelsk cakes, holländsk hummer o. s. v., och då slogs dörren till brödskottet upp och så börjades det. Stämningen, som förut varit något blandad, antog nu en betydligt gladare färg.
Det var en nocturne, som gick längs Boulevarden, från Trekanten och till Sandviksstranden, ibland, då det var den »stämningen», styrde de sina steg till gamla kyrkogården, bland grafvarne. Här fans en bänk. Han borstade bort snön med sina bara fingrar, hon satte sig och han satte sig. De klagade öfver verlden, verlden, som förföljde dem. Hon trodde på honom och han på henne.
Dagens Ord
Andra Tittar