Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 23 september 2025
Jag vet, du syftar på en dyster sägen: Hur, sökande mot lifvets storm en hamn, Hans broder kom, men stöttes från hans famn I natt och dimmor åter ut på vägen. Till Svansföns nejd nå'n gång din kosa ställ; Där syns en gård, som höga björkar värna. Vid solljus middag eller kolsvart kväll Träd in i detta gästfritt öppna tjäll, Där bor den gamle, Johan Wadenstjerna.
HERRE, förnya i dessa år dina gärningar, låt oss förnimma dem i dessa år. Mitt i din vrede må du tänka på förbarmande. Gud kommer från Teman, den helige från berget Paran. Sela. Hans majestät övertäcker himmelen, och av hans lov är jorden full. Då uppstår en glans såsom av solljus, strålar gå ut ifrån honom, och han höljer i dem sin makt. Framför honom går pest, och feberglöd följer i hans spår.
Då sade stjärnan: "Vet du, hvad jag är? En suck jag är ifrån din egen barm, Som sökt med fridens hopp en högre värld; En blixt jag är utaf ditt eget lif, Som flög i strålar till sitt hemland opp; Ett solljus är jag af din egen själ, Och i min milda låga lefver du." Första sången. Liksom den bäck, där rann, För den, som rinner här, Vi voro för hvarann, Så länge du var där.
Din Erland skall växa upp och vara din ålders glädje. Ditt hus skall länge äga bestånd och din Guds välsignelse vila däröver. Farväl, Erland! fortfor hon. Farväl, gosse vid bäcken! Farväl, min första och enda kärlek! Farväl, min lycka och olycka! Välsignad vare du, min make! Välsignad du, min fröjd, mitt solljus, min ande, mitt allt!
Lucidor står lika väl som någon annan inom den svenska kulturströmmen. Han har varit en länk deraf. Han har egt och fyllt en bestämmelse deruti. Han hör till de byggmästare som i tidernas längd upprest den svenska civilisation, i hvars solljus vi nu förnöja oss och hvilken understundom kommer oss att glömma vår pligt att vara tacksamma.
Så skall den tid väl komma, när du finna skall, Att Ajas ätt ej ensam är din kärlek värd Och ensam ej den äger. Nu, till dess, ställ fritt Mot mig din is, mot dig mitt solljus ställer jag. Han vandrar bort, han unnar mig ej svar en gång; Dock kan jag icke vredgas. Gudar, när skall jag, När skall min ätt med sådan trohet fattas om?
Dagens Ord
Andra Tittar