Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 24 oktober 2025
Vi böra städs oss reda Till strids mot värld och kött, Som pläga oss förleda, Det onda göra sött; Vi böra stundligt vaka, Ty frestelsen är när, Och världens lust försaka, Som Herrans lust ej är. Ty världens lust är börja Med fröjd och välbehag; Den slutas med att sörja, Den varder natt af dag; Men Herrans lust är lida I början tvång och strid Och saligt slut förbida, Som är en evig frid.
En kärleksbädd är jordens gröna matta, Och sömnen är dock mera ljuf därunder; Hur saligt allt! Jag står på Minnas graf. Jag står på Minnas graf! O, det är ljuft Att tänka, hur hon hvilar lugnt här nere Och hur jag själf skall snart få hvila lugnt. Hur obetydlig var ej denna skatt, Som sköflades af oinvigda händer! Hvad ägde icke Minna kvar för mig?
Ser du dem icke? Erland fattade Singoallas hand och förde henne ur grottan. Knappt tänkande, endast saligt kännande, följde honom Singoalla. Hon vandrade med sänkt panna i svärmisk dröm vid sin riddares sida. Hon såg ej stjärnorna, ej träden, mellan vilka hon skred. O, slute aldrig denna sällhet! Låt dem leka vid bäcken och dö, innan morgonen kommer med sin kalla dager och sin grymma verklighet!
Mulnar banan ibland, skjuter ett törne fram, Suckar anden en gång, tryckt af sin bojas ok, O, hur saligt att ila I den älskades armar då! Jorden smeker min fot, ljuf som en vårvind där, Lifvets fjättrande tyngd lätt som en bubbla känns, Och af svallande pulsar Vaggas själen till gudars ro.
Ett saligt minne genomströmmade hennes hjärta dock därvid: jag har uppfyllt din önskan, min mor! din oavlåtliga förmaning till mig har jag lytt. O, var du nu än är, ge mig din välsignelse! Himmelsk dygd, ren sedlighet, sann plikt är ofta ett okänt, misskänt, inte sett. Dold stod dottern, tyst i sin bön: människor såg henne inte. En svalkande vind gick över blommorna.
I skänkrummet hejdades hon av ett kacklande från köket; hon smög sig bort till fönstret mellan de båda rummen. På en stol mittpå golvet satt en av prästens söner eller styvsöner, en sextonårig yngling, och i hans knä köksflickan. De åto växelvis av samma kaka och framför dem stod den gamla häxan till köksa med händerna i sidorna och log saligt.
Saligt är det folk vars Gud HERREN är, det folk som han har utvalt till arvedel åt sig. Ja, från himmelen skådade HERREN ned, han såg alla människors barn. Från sin boning blickade han ned till alla dem som bo på jorden, han som har danat allas deras hjärtan, han som aktar på alla deras verk. En konung segrar icke genom sin stora styrka, en hjälte räddas icke genom sin stora kraft.
Här glömmer man i syndens band Sitt goda hem och fosterland, Går som en främling och en gäst Och tror sig dock för evigt fäst, Vill lefva trygg från år till år, Där allt liksom en suck förgår. Gud, öppna våra ögon snart, Att vi må skåda uppenbart, Hur vanskligt allt på jorden är Hur ringa lust det med sig bär, Hur stadig fröjd och saligt hopp Hos dig vi måste söka opp.
Dagens Ord
Andra Tittar