Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 16 maj 2025
När borgmästaren såg honom höja armen mot hatten gjorde han enligt vanan honnör med pekfingret. Och Persson svarade på samma sätt. Mitt på Barbacka storgata. Som träffad av den traditionella blixten stannade borgmästaren och såg efter Persson, som stolt, men kanske med något veka knän, skred vidare.
Men det var bara förstgången, som ringde, och man hade god tid på sig. Madam Flod gick därför upp till prästgården med badfisken. Pastorn satt och rakade sig ännu och var vid vresigt lynne. Rart främmande i kyrkan i dag, när man får se Hemsöborna, hälsade han och lade rakskrapet på pekfingret. Carlsson, som burit fisken, fick emellertid gå ut i köket och ha sig en sup.
Ida, ja, hon är nog bra för sig, och ville jag bara räcka ut pekfingret, så hade jag henne på mig, men se, moster, hon har inte det rätta sinnelaget; hon är världslig och fåfäng, och jag tror hon helst går på orätta vägar.
Men det var bara förstgången, som ringde, och man hade god tid på sig. Madam Flod gick därför upp till prästgården med badfisken. Pastorn satt och rakade sig ännu och var vid vresigt lynne. Rart främmande i kyrkan i dag, när man får se Hemsöborna, hälsade han och lade rakskrapet på pekfingret. Carlsson, som burit fisken, fick emellertid gå ut i köket och ha sig en sup.
Arme, arme Annæus! ... Men säg dock, viskade Eusebia och lutade sitt huvud närmare hans, har du i natt emottagit något budskap från Konstantinopel? Eusebia, ja! svarade prokonsuln i samma ton och lade pekfingret på sin mun.
Hennes ögon flammade av en rättvis vrede, där hon med pekfingret lyft mot Johanna vände sig till min vän och ropade: Fy fan, där sitter ju ett Jag utelämnar det ord, varmed hon karakteriserade Johannas levebröd. Men innan jag hunnit protestera, hade Johanna rest sig ur stolen. Hon såg slött framför sig och luskade av utför trapporna som en gammal våt hund.
Vackra, saftiga, mjälla ben, sade greven. Och hon hade det grinansiktet så nära sitt, som hon aldrig haft ett karlansikte förr. Inte ens den saliges. Inte Daniels. Unga ben, sade han och stack pekfingret i köttet. Fägnar mig. Fägnar mig. Och han grinade ännu värre och sade: Låt oss nu resonera raisonablement! Och han sade: Jag lämnade Daniel i pant för Stava. Nu skall jag be att få hämta honom.
Bertha kom. Det var en lång, gänglig flicka med pojkfasoner, men som var omtyckt för sin något grofkorniga munterhet. Hon satte pekfingret på näsan och funderade: Edra porträtter? Hm! Ni se nu inte precis så bra ut, att .
Med pekfingret följande den rangliga skriften på ett gulnat papper ropade länsman med skiljetecken mellan varje ord: Högvälborne, greve, Johan, Ludvig, Arnfelt. Och tillade mumlande: Från Frönsafors i Raslinge socken, till yttermera visso. Just den lurifaxen var det, ja. Just den. Nå, kommer greven godvilligt? frågade han över axeln. Det dröjde en stund, innan uppmaningen åtlyddes, en god stund.
Vad kan det göra en till Hagelin, som oroades av den smekande handen, vred plötsligt på huvudet och bet sin tröstare. Framtänder hade han inga men en stor hörntand, som rispade upp handen mellan tummen och pekfingret. Broms svarade med att slå honom i nacken, och slagsmålet var i full gång. I början var det sannolikt icke Broms' mening att behandla sin motståndare alltför hårt. Men handen sved.
Dagens Ord
Andra Tittar