United States or Togo ? Vote for the TOP Country of the Week !


»Jo, vi skulle ha en baltillställning i afdelningen lördag och jag skulle fråga om fröken ville göra mig den äran att bli min dam.» »TackHan ville innerligt gerna ett samtal i gång, men visste icke riktigt hvad han skulle gripa till. »Fröken vet väl att det blir majkarneval i år», sade han till sist.

Den gamle mannen, som kände sin gäldenärs gränslösa lättsinne, ville i början uppfatta anbudet som ett närgånget gyckel och tillbakavisade det som sådant med mycken värdighet; men när Karmides, för att giva kraft åt sina ord, antydde, att böjelsen var ömsesidig, att Rakel älskade honom, vart gubben ej endast vred, utan häpen och förskräckt. Han behövde några ögonblick för att samla sig.

, men säg nu, ställde domaren försiktigt sin fråga, såsom om han fruktade svaret; säg nu, vad hände för sex år sen efter som ditt beslut började fattas just ? Mördaren tänkte en stund; därpå svarade han: Jag vet inte att det hände något särskilt det året.

Men om en ängel finnes, som vakar över henne, en medlare, någon enda av de tusen, och denne får lära människan hennes plikt, förbarmar Gud sig över henne och säger; »Fräls henne, att hon slipper fara ned i graven; lösepenningen har jag nu fåttHennes kropp får ny ungdomskraft, hon bliver åter såsom under sin styrkas dagar.

"Man var", säger Topelius, som inträdde först mot slutet af sällskapets tillvaro, men som fick höra och se något om det, medan han som studentkandidat bodde hos Runeberg, "man var under dessa attiska nätter i tillfälle att göra bekantskap med Runebergs lugna humor, Snellmans skoningslösa logik, Nervanders sarkasmer, Nordströms infall, hvassa som synålar". Fredrik Cygnaeus tillhörde sällskapet, M.A. Castrén anslöt sig äfven, och när Lönnrot från Karelens ödemarker återkom med sina finska folkvisor, syntes äfven han som gäst vid dess sammankomster.

Mannen var med ett ord den store järnpatronen Nikolaus Brackander. Men den egentlige huvudaktören var en man med äkta kontrabandsfysionomi.

Patern . O, tacka himlen och änglaskaran, som i natten vakar! Själv, du veta, har jag prövat sådant. Men berätta vad ni sett! Patern . Sett har jag föga men har hört dess mera, med egna öron hört. Förstår du mig?

Hermione var den första, som återvann sin fattning. Hon skyndade till kammaren, som den okände lämnat, och där hennes brudgum skulle avvakta henne. Men vid den syn, som mötte henne här, vacklade hon tillbaka och sjönk sanslös i sina framilande väninnors armar. Kvinnornas rop kallade Krysanteus och de kvarvarande gästerna till stället.

"Ja, men han sa åt mej, att vargen strök här i fjällen. Jag var tokig, som for iväg med dej, det sa Kalle å." Anna-Lisa gick framåtböjd och sköt kälken. Hennes tårar droppade småsystrarnas halsduksomlindade hufvuden. Hon snyftade, att det lät som om hon hickat. "Jag vårdar mej int om te svara, när du tala bort i tok", skrek Ante med hög röst för att göra sig hörd.

Den vise Tjang-tschi-li nedkastade sig, och barbaren ställde lådan framför honom, och se: han låg äfven der inne i hela sin längd, men liten och sammankrumpen. Och den store förnuftets sol värdigades le och hans leende var en nådesol öfver de dömda.