Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 2 september 2025


Huru litet abstrakta, från all inre bestämning lösryckta handlingar betyda och huru litet de i allmänhet måla och bestämma den persons individualitet, till hvilken de mekaniskt hänföras, se vi klarast i det förhållande af lifvet, vårt väsende lifligast söker, fordrar och genomskådar en ren individualitet, i kärleken.

När femte klassen dagen derpå kom till gymnastiken fann den sin unga hurtiga lärarinna mot vanligheten allvarsam och förströdd. Hon ordnade öfningarne, kommenderade och rättade som förut, men det skedde nästan mekaniskt, och man såg, att tankarne voro långt borta. Ett par gånger glömde hon gifva det väntade tecknet, eller förvexlade namnen de olika rörelserna. Men ingen nändes skratta.

Mekaniskt tog jag det och förde det till mitt öra, och nu hörde jag en fin, behaglig röst, som sade: "tänk hvad théet var godt i afton". Nu uppstod en paus, men snart svarade en allvarlig röst mycket högtidligt: "vet hon väl hvad thé är, hon berömmer detta? Kom en gång till den himmelska staden och drick doften af det renaste Kejsarthé, kan hon lära sig något".

Till sist kunde jag icke uthärda att skrifva utan satte mig att läsa i en af hans böcker. I början läste jag mekaniskt, utan att fatta ett ord, men småningom fängslades mitt intresse. hörde jag plötsligt i den hopplösa tystnaden en hård knackning en dörr. Kunde det ha varit han? Nej, omöjligt, han skulle ha ringt i stället.

Hennes ögon följde mekaniskt dess allt jemt större proportioner. Slupen roddes ej mera; skyddade af en liten holme tycktes de seglande halft domnat af i solbaddet. Men snart var holmen dublerad, och den stora fjärden låg framför.

Allesammans kysste pannan och alltsammans skedde mekaniskt utan känsla eller övertygelse och utan smackande biljud. Men alltsammans äcklade mig. Slutligen kom en ung flicka, som jag inte sett förut, jag hörde sedan, att hon var en avlägsen släkting som bodde i huset. Hon kysste också värden pannan ehuru med tydlig motvilja. reste jag mig och sade god natt. Skall ni redan , sade värden.

Dybedræt, ovan vid överrockar, hade glömt pälsens existens och kom först ihåg den ett stycke ner längs Allégade. För fan, min päls Han störtade tillbaka till kaféet. Börevig, vars själ svävade högt över jorden att den knappt syntes som mer än en liten prick, följde mekaniskt efter honom. Dybedræt kom ut ur kaféet med farten av en just avskjuten kanonkula.

Dagens Ord

önskades

Andra Tittar