Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 15 juni 2025


Mr Francis Vail ter sig emellertid som en fryntlig gammal herre. Han ådagalägger i sina manér en sirlighet och belefvenhet af litet ålderdomlig typ, och det ger hans välvilliga sätt ett kanske litet lustigt men intagande drag. Silfverhvita lockar kröna hans hjässa. I

Engång, de båda flickorna piskade mattor i trädgården och jag stod i vårt fönster och nickade och grimaserade åt dem barnsligt maner, kom min mor plötsligt över mig, drog mig i håret därifrån och ropade: Titta inte åt de där människorna! De äro fördärvade! Och jag blev rädd, att jag långliga tider inte vågade kasta en blick över trädgårdsmuren.

Hon knöt vid sidan sin näfve blott, Det var madammens maner Och den rike stormaren fann ej godt Att försöka närma sig mer. Men ett stycke borta vid vägens rand Där satt en yngling allen, honom sänkte hon blicken ibland Med den blidaste stjärnas sken.

Han försökte gott han kunde härma hans språk, hans maner. Han gick ända därhän, att han slet klassmärket från mössan. Hans dagar voro delade i två avdelningar, att och vänta Kalle och, han kommit, vara tillsammans med honom.

En sådan produkt kallar Thorild liklighet i motsats mot likhet; här den, med afseende å ämnet, som rör skönhet och konst närmare än sanning och vetenskap, benämnas maner i motsats mot stil.

Det är att beklaga, att han af följderna afskräcktes från att vidare skrifva i samma manér. Men hörom ett sammandrag af poemet! Han börjar med att hänvisa Kristoffer Gyllenstjernas och fröken Oxenstjernas vigsel, der han redan sjungit. »Här kommer jag igen, som förr har varit framme, Och vill i denna qväll fullfölja giljeglamme', Som jag begynte sist

Hvarje ren individualitet är en af den Högstes uppenbarelseformer och, såsom sådan, ren skönhet, det är, ren förmälning af enhet och mångfald. Det finnes således i hela naturen icke ett ting, som ej, såvida det är en Guds uppenbarelse, är skönt och honom tillhörigt. Men i motsats till ren individualitet sätter jag rent maner, som är en individualitetens uppenbarelseform genom själfbestämning.

Någon väckte i ett sällskap fråga om huru man borde hålla sina armar för att ej, som det händer mången, synas vara besvärad af dem; flere förslag gåfvos och förkastades; sluteligen inföll ett fruntimmer: "Man bör alldeles icke hålla dem." Förslaget var likaså godt och sant som ursprunget ur en riktig uppfattning af skillnaden mellan maner och stil.

Den finska konstpoesin före Lönnrot rörde sig antingen i den gamla runans eller i den bristfälliga nyare form, hvilken förekommer i psalmboken. Konstpoesin i psalmbokens manér blomstrade deremot för det mesta i vestra Finland och uppenbarade sig i tryck som s. k. godtköpsvisor, hvilka till formen mestadels voro lika dåliga som deras mönster.

Gör blott dessa uttryck lösa från väsendet, och hvart och ett af dem är ett maner, som kan parodieras och förintas; men försök ej att förlöjliga personen, i hvilken de framstå som skönheter, genom att parodiera dem särskilda; personen blir evigt ouppnådd och träffas icke.

Dagens Ord

uppmana

Andra Tittar