Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 29 september 2025
Det var att mista andan under, det är nästan mer än mänskligt att bibehålla sinnesjämvikten, men Elsa är en väl brandförsäkrad skuta, hon kände blott den svagaste lilla gnista nästan endast välbehaget att vara afhållen. Hon såg visst ovanligt bra ut i kväll! Han hade knappt tanke för annat. Det blef endast stänkrepliker. Ni är vacker, ni är riktigt vacker!
Det bär hans egna drag, emedan det gudomliga icke kan försinnligas annorlunda än som mänskligt ... emedan det gudomliga är inneboende i det mänskliga, är just den inre människan, som genom kamp och strider skall utvecklas. Anden ser sig själv, skådar sig och gripes av oändlig smärta och oändlig glädje, ty han upptäcker huru högt hans mål är, huru fullkomlig han kunde och borde vara.
Likt Dag den vise tycktes han till och med förstå sig på att översätta fåglalåten på mänskligt tungomål. Om deras väg förde dem förbi någon stuga, vilket sällan skedde, ty nejden var föga bebodd, visste han berätta åtskilligt både förståndigt och underhållande om dess invånare och dessas öden, levnadssätt och ekonomi. Så gick tiden fort och vandringen lätt under muntert samspråk.
Med ett kol hade han i latinska ord skrivit upp sina tankar på väggen. Orden lutade och pekade så snett och vint som ritade av en blind. Särskilt rosade han sig lycklig, därför att han fått lära, att allt mänskligt stod på huvudet, att allt på jorden var upp- och nedvänt. Han slutade sina anteckningar med en bön till Gud, att det alltid måtte förbli så för människornas storhets skull.
Ej från i dag, ej från i går den lefver, nej, Från evighet, och ingen vet den stund, den gafs. Fördenskull ej af rädsla för ett mänskligt bud Jag borde, pliktglömsk, straffas af de himmelska." Men det är ej Antigone ensam, som betraktar Kreons stadgande ur denna synpunkt. Det är ett brott äfven i de öfriga i dramen uppträdande personernas ögon.
Göra denna förfärliga tid så dräglig som möjligt. Lefve friheten, själfständigheten, slutenheten! Godnatt! Kamp till sista andedraget! Frisk, fri, blodfull kamp. Bort med lojhet och kälkborgarförnuft, här gäller det allt mänskligt i mig, och mänsklig klokhet blott vill jag ta' råd af. »Det brukas...» duger icke, då kampen står om lif eller död.
Hon där borta är ett mänskligt väsen; hon fäller tårar över sitt döda barn, och hon synes mig så sorgsen, att jag känner ve i min själ, då jag betraktar henne... Vad, ropade Assim, tvekar du fullborda vad du börjat? Har du mod att rygga tillbaka? Vågar du besinna dig, då skall du höra det förskräckliga, att... Håll! sade riddaren. Jag har mod till vad som helst och fruktar intet.
Mänskligt att döma är allt redo för att mottaga Håkansson. Men det kan ju hända, att han sågs för sista gången den 24 augusti utanför Gyllene Vinthunden. Mina väggar äro dekorerade med de brokigaste konstverk. Mittemot mitt skrivbord hänger en skamlöst blottad ung kvinna. Hon är rödhårig och iförd två svarta strumpor.
Han kan förstå allt som är mänskligt. För honom finns icke ondt och godt på bestämda hyllor med bestämda etiketter. För honom finns det orsak och verkan smärta, jubel, tillgifvenhet, brott och agg, mångfald, skiftningar, människor, lif Åh, att vara en obetydlighet, som han liknöjdt skall gå förbi! I går var Ivar Mörcke åter här. Jag hade varit dum och gladt mig åt hans besök.
Medan jag ännu såg härpå, rycktes vingarna av djuret, och det restes upp från jorden, så att det blev ställt på två fötter såsom en människa, och ett mänskligt hjärta blev givet åt det. Sedan fick jag se ännu ett djur, det andra i ordningen; det var likt en björn, och det reste upp sin ena sida, och det hade tre revben i sitt gap, mellan tänderna.
Dagens Ord
Andra Tittar